Sagor och berättelser / Del 1 / 302 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Stoppnålen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

31.

Stoppnålen

Det var en gång en stoppnål, som var så fin af sig, att
hon inbillade sig vara en synål.

— Sen nu bara efter, hvad I hållen uti! sade stoppnålen
till fingrarna, som togo fram henne. Tappen mig inte! Faller
jag på golfvet, är jag i stånd till att aldrig låta mig hittas
igen, så fin är jag!

— Det är måttligt med det! sade fingrarna, och så klämde
de henne om lifvet.

— Sen I, jag kommer
med svit! sade
stoppnålen, och så drog hon efter
sig en lång tråd, som
dock icke hade någon
knut.

Fingrarna styrde
nålen rakt mot köksans
toffel, på hvilken
ofvanlädret hade spruckit och
nu skulle sys i hop.

— Det är ett gement
arbete! sade stoppnålen.
Jag går aldrig igenom,
jag går af, jag går af!
Och så gick hon af. Sade
jag inte det! sade
stoppnålen; jag är för fin!

Jag går aldrig igenom, jag går af, jag går af!

— Nu duger hon inte
till något, menade
fingrarna, men måste dock hålla fast henne; köksan dröp lack på
henne och satte henne sedan framtill i sin halsduk.

— Se, nu är jag en bröstnål! sade stoppnålen; jag visste väl,
att jag skulle komma till heders; när man är något, blir man
alltid något! Och så skrattade hon inom sig, ty man kan
aldrig utvändigt på en stoppnål se, att hon skrattar; der satt
hon nu så stolt, som om hon åkt i vagn, och såg åt alla sidor.

— Får jag den äran att fråga, om ni är af guld? frågade
hon knappnålen, som var hennes granne. Ni har ett vackert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>