Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 100. En berättelse från klitterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fläderbusken vid Nörre-Vosborg stodo i blom; dit måste han ändå
en gång till igen.
Det led mot våren, fisket började, Jörgen hjelpte till. Han
hade under det senaste året vuxit ut och var en rask
arbetare. Lif var det i honom, simma kunde han, trampa vatten,
vända och vältra sig deruti; ofta blef han uppmanad att akta
sig för makrillstimmen; de taga den skickligaste simmare,
draga honom under vattnet, äta upp honom, och så är han
sin kos; men detta blef då icke Jörgens lott.
Hos grannens bland klitterna var en gosse, Mårten; med
honom kom Jörgen bra öfver ens, och begge togo de hyra på ett
fartyg till
Norge, gingo äfven
till Holland,
och det hade
aldrig rådt
något kif mellan
dem båda, men
sådant kan ju
lätt uppstå, och
är man af
naturen litet
hetlefrad, gör man lätt
något för starka
åtbörder; det
gjorde Jörgen
en gång, då de
om bord kommo
att käbbla om
ingetnting De
sutto just bakom ruffen och åto ur ett stenfat, som de hade
emellan sig. Jörgen höll sin fällknif i handen, lyfte den mot
Mårten, men blef i det samma krithvit och såg stygg ut på
ögonen. Och Mårten sade endast: — Ja så, du är af den sorten
som vill begagna knifven!
 |
| Ja så, du är af den sorten som vill begagna knifven! |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
