Sagor och berättelser / Del 2 / 286 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 110. Isjungfrun - 6. Besöket i qvarnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stugkatten. Jag skulle nu bara vilja veta, hvad mjölnaren skall
säga, när han får höra om förlofningen.

Ja, hvad skulle mjölnaren säga, det ville äfven Rudy gerna
veta, men vänta länge på att få veta det kunde han icke; och
derför, då icke många dagar derefter omnibusen rullade öfver
Rhônebron mellan Wallis och Vaud, satt Rudy i den med godt
mod, som alltid, och med angenäma tankar på jaord redan
samma afton.

Och då sedan aftonen kom och omnibusen for samma väg
tillbaka, ja, då satt
äfven Rudy i den och
for samma väg
tillbaka; men i qvarnen
sprang stugkatten
omkring med nyheter.

Hon sitter för högt för dig, sade mjölnaren.

— Vet du hvad,
du från köket!
Mjölnaren vet nu
alltsammans. Det var just en
präktig ända det tog!
Rudy kom hit fram
emot aftonen, och han
och Babette hade
mycket att tissla och tassla
om; de stodo i
förstugan rakt utanför
mjölnarens kammare.
Jag låg vid deras
fötter, men de hade
hvarken ögon eller tanke
för mig. Jag går
direkt in till din far, sade Rudy; det är en hederlig sak. —
Skall jag följa dig? sade Babette. Det skall ge dig mod. —
Mod har jag tillräckligt, sade Rudy; men är du med, måste
han se mild ut, antingen han vill eller inte. — Och så gingo
de in. Rudy trampade mig hårdt på svansen. Rudy är fasligt
otymplig. Jag jamade, men hvarken han eller Babette hade
öron att höra med. De öppnade dörren och gingo in begge
två, jag förut; men jag hoppade upp på en stolsrygg, jag kunde
inte veta, huru Rudy kunde komma att sparka ut. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>