Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 132. Gufars bilderbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom, en tredubbel kör. Hör adelns ord, de stå skrifna och
tryckta:
»Ve öfver dig, Kristiern den onde! Det utgjutna blodet på
Stockholms torg ropar högt öfver dig förbannelsens ve!»
Och munkarnes rop har samma dom:
»Du vare förskjuten af Gud och af oss! Den lutherska läran
kallade du hit; åt henne gaf du kyrka och predikstol, lät
djefvulens tunga tala. Ve öfver dig, Kristiern den onde!»
Men bonde och borgare gråta så bittert:
»Kristiern, du folkkäre! Ej skall bonde kunna säljas som
fä, ej bytas bort mot en jagthund. Den lagen är ditt vitsord.»
Men fattigmans ord äro såsom agnar för vinden.
Nu seglar skeppet slottet förbi, och borgarne ila upp på vallen
för att der ännu en gång se den bortseglande kungasnäckan.
*
Tiden är lång; tiden är tung; lita ej på vänner, lita ej på
fränder!
Farbror Frederik på slottet i Kiel skulle nog vilja vara kung
i landet.
Kung Frederik ligger utanför Kjöbenhavn. Ser du taflan
här: »det trogna Kjöbenhavn». Rundt omkring äro kolsvarta
skyar med bild på bild; betrakta blott hvar och en! Det är
en ljudande bild, den ljuder ännu i saga och sång: den tunga,
hårda, bittra tid under årens gång.
Hur gick det kung Kristiern, den fågel vill? Derom ha
fåglarna sjungit, och de flyga vida, öfver land och sjö.
Storken kom tidigt i vårens tid, från söder öfver det tyska
landet; han hade sett, hvad som nu berättas.
— Den flyende kung Kristiern såg jag fara öfver
ljungbeväxt hed; der mötte honom ett uselt åkdon, förspändt med
en häst; i det satt en qvinna, kung Kristierns syster,
markgrefvinnan af Brandenburg; trogen den lutherska läran, hade
hon blifvit bortjagad af sin make. På den mörka heden
möttes de landsflyktiga kungabarnen [1]. Tiden är tung, tiden är
lång, lita ej på vän eller frände!
Svalan kom från Sönderborgs slott med klagande sång:
— Kung Kristiern är förrådd! Han sitter der i det
[1]
»Oc er vel underligt at betencke, at saadan en gudfryttig, fin og fornem
förste, som kong Hans vaar, at hans börn skulde haffue saa liden lycke i verden.»
Arild Hvitfeld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0455.html
