- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 2 /
527

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 142. Veckodagarna - 143. Solskenshistorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och så slog han på kopparkitteln och bevisade sin höga börd.

Fredag var utklädd till ung flicka och kallade sig Fröja,
äfven för ombyte Venus; det berodde på språkbruket i de
länder, der hon uppträdde. Hon var för öfrigt af en stilla,
mild karakter, sade hon, men i dag öfverdådig och fri; det
var ju skottdag, och den ger frihet åt qvinnan, då får hon
efter gammalt bruk fria sjelf och behöfver icke låta fria till sig.

Lördag uppträdde som gammal hushållerska med qvast
och rengöringsattribut. Hennes älsklingsrätt var ölsoppa med
rifvet bröd; dock fordrade hon icke, att den vid detta
festliga tillfälle skulle sättas fram på bordet för dem alla, utan
blott att hon måtte få den, och hon fick den.

Och så satte sig veckodagarna.

Här äro de tecknade alla sju, brukbara för tablåer i
familjkretsar; der kunna de gifvas så roliga man förmår, här gifva
vi dem blott som ett skämt i februari, den enda månad, som
får en dag i tillägg.

*


143.
Solskenshistorier.



illustration placeholder


— Nu skall jag
berätta! sade
Blåsten.

— Nej, med er
tillåtelse, sade
Regnvädret, nu är det
min tur. Ni har
länge nog stått vid gathörnet och tjutit allt
hvad ni kunde.

— Är det tacken, sade Blåsten, för
att jag till er ära vändt ut och in på
månget paraply, ja, brutit sönder det, när
folk icke ville ha med er att göra?

Jag berättar! sade Solskenet; stilla!
Och det sades med glans och majestät, så att Blåsten lade sig
så lång var han, men Regnvädret ruskade på Blåsten och sade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free