Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDE
319
Jämtlands och Härjedalens kyrkor, som framgår af deras bevarade räkenskaper.1
Den nuvarande kyrkan uppbyggdes på den gamla kyrkplatsen 1775 af bonden Pehr
Olofson i Dillnc, Oviken.
En ny träkyrka skall ha uppförts i Vemdalen 1624; hon undergick 1672 någon
inre uppmålning* och lär flyttats och 1763 ombyggts i åttkant af ryttaren Ol.
Månberg från Hackås. Har ett litet midttorn på taket, men fristående klockstapel.
Vid Storsjö inom Hede sockens fjällområde byggdes 1751 för de närmaste liggande
byarna ett kapell, där gudstjänst förrättades två gånger om året, vid midsommar
och Michaeli tiden. Först 20 juli 1894 blef Storsjö egen kommun. Den nuvarande
kyrkan i Storsjö är af trä med torn, uppförd år 1812 af byggmästaren Fransman från
Serfsjö.
1 Tännäs uppfördes ett nytt träkapell, 16 1jt aln. långt, 10 1/ä aln. bredt, och
invigdes 24 maj 1672. Den nuvarande kyrkan påbörjades 1840, fullbordades 1851.
undergick någon ombyggnad 1855 samt invigdes 10 okt. 1858. Ritningen var
uppgjord af arkitekt J. A. Haverman. Gudstjänst hölls här tidigare allenast 10 à 12
gånger om året.
Gudstjänsten vid Ljusnedals bruk hölls först i en därtill upplåten stuga. Den
första kyrkan byggdes 1757 och kyrkogård invigdes 1760. Ombyggd 1796, undergick
den förstnämnda år 1902 en genomgående reparation.
Närmare kännedom oin kyrkorna och församüngarna är att hämta i E. Modin,
Härjedalens ortnamn och bygdesägner, Sthm 1902, uppl. 2 ib. 1911, och J.
Lind-ström-Saxon, Jämtlands läns kyrkor. Hede kyrka är afbildad i Svenska Turistf.
årsbok 1911, s. 205, Vemdalens i samma årsbok 1906, s. 191.
KYRKOHERDAR.
1. Jogan Jonson [omkr. 1505—11], kørkia presther i Heidasokn,
var omkring 1480 sannolikt kapellan i Sveg (DN 18 n. 106), innan han
hit kom. Jämte åtskilliga män från Herdalen i Norge i Trondhjems
bis-kupsdöme beder han i en skrifvelse till riksföreståndaren Svante Sture,
att en Simon Jacobsson, som bland dem har ett godt rykte om sig, måtte
återfå de penningar, söm blifvit honom fråntagna i Västerås. Han är
utan allt tvifvel den herr Jan, som i ett bref d. 29 juni 1507 bevittnar
försäljningen af en hustrupart i västra gården i Tännäs by (DN 14 n.
221, 239), ehuru brefvet råkat att bli feldateradt till 1407.
2. "Martinus och
3- °Jonas af Tunæus upptagna utan angifna årtal och därför osäkra.
1 Bland Jens Michelssons kyrkoräkenskaper för Oviken 1613—1615 förekommer en
utgift »10 daler 1 2 mk 2 sk. till Hede kyrkas byggnad eptter Landzherrenes breff».
J Anno 1672 den 22 sept. kvitterar mäster Petter Knape 16 riksdaler på målningen
i kyrkian i Hveindalen (ka.). DA tysken F. W. von Schubert besökte Vemdalen på sin resa
genom Härjedalen, höll kyrkan på att dekoreras af den begåfvade inhemske kyrkmilaren
Pehr Sundin, som han ansåg förtjäna jämföras med framlidne P. Hörberg. (Resa genom
Sverige, Norrige . . åren 1817, 1818 och 1820, öfvers. Hd 2 1825, s. 649).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
