- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
340

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

HERNÖSAND

hvilken tid den ena tjänsten indrogs. Till en början var denna beställning förenad
med skolmästaretjänsten i staden, sedan med de lägre lärarebefattningarna vid
trivialskolan, men föreningen upphörde 1724. Härefter uppträder en annan prästerlig
funktionär, högmässopredikanten, ursprungligen biskopens adjunkt eller vice pastor,
som uppehöll hans predikoskyldighet i staden och därför både utsågs och aflönades
af honom. Senare omtalas domkyrkoadjunkter. Efter stiftets delning 1904 och
Hsands upphörande som biskopsprebende 1 maj 1913 består församlingens
prästerskap af domprost och (sedan 1919) tvänne stadskomministrar.

Vid stadens grundande fanns på Hernön endast ett litet förfallet träkapell,
som låg vid det s. k. Kapellsberget. De till staden inflyttade landsköpmännen
anmälde för konungen kyrkans usla tillstånd, dess brist på klockor, mässkläder och
annan skrud. I bref af 14 nov. 1586 tillförsäkrades staden en läst (48 tr) spl för
bristernas afhjälpande. Likaså beviljades 2 juli 1587 en half läst till »kyrkeskrufd» och
byggning samt genom bref 8 febr. 1589 en half läst för hvardera tu år för
kyrkobvgg-ning. Dessa jämförelsevis afsevärda bidrag tyda med tämligen stor visshet på, att
här icke gällde en förbättring af det lilla träkapellet, utan uppbyggandet af stadens
äldsta stenkyrka, hvars tillkomstår förut uppgifvits vara 1638, men nu kan skjutas
tillbaka till år 1589. Andra skäl understödja för öfrigt detta antagande.1
Emellertid torde kyrkan undergått en större utvidgning år 1638, hvilket föranledt feltaget.
Till denna ombyggnad hade staden 30 juli 1634 erhållit ett betydande anslag för tre
år af domkyrkotunnorna från Ångermanland, hvilka eljest utgingo till Upsala
domkyrka. Det belöpte sig till icke mindre än sammanlagdt 216 tunnor spannmål.3 En
korsarm tillbyggdes å kyrkans norra sida i början af 1680-taIet. Då staden den 30
maj 1721 brändes af ryssarne, delade äfven kyrkan dess öde, men återuppbyggdes
och iståndsattes under 1720-talct. För underhållet af kyrkan och uppförande af ett
synodalhus hade superint. P. Steuchius 1648 utverkat ett årligt anslag af 70 t:r
spannmål, hvaraf hälften skulle utgå för hvardera ändamålet. Då anslaget för kyrkans
del med tiden befanns otillräckligt, ingingo stadens magistrat och borgerskap,
understödda af stiftets deputerade, till riksdagarna 1823, 1834 och 1842 med ansökningar
om, att de 124 t:r kronotiondespannmål, som årligen sedan Carl XI:s tid utgått från
Hsands stift till Upsala domkyrka, måtte tillfalla stadskyrkan i Hsand. Frågan
var särskildt brännande vid de sistnämnda riksdagarna, enär kyrkan vid denna tid
blifvit så bristfällig, att gudstjänsterna från 1836 års början måste hållas i
gymnasiehusets festsal. Oaktadt billigheten i denna begäran, som vid ett tillfälle bifallits af
ständerna, afslogos ansökningarna af K. Maj:t genom bref 17 mars 1824, 13 mars 1835
och 11 okt. 1843 med stöd af Carl XI:s bref 28 maj 1696 och prästerskapets
privilegier.3 Hernösands nuvarande ståtliga domkyrka, som påbörjades 1842, invigdes af
ärkebiskop af Wingård 28 juni 1846, året före biskop Franzéns död.

Beträffande stadens skolväsen4 bör här endast erinras om, att första spåren

1 Se härom närmare: G. Bucht, Härnösands kyrkor, s. 105.

3 G. Bucht, anf. arb. s. 89.

3 Äfven vid riksdagarne 1844 och 1831 väcktes samma fråga utan framgång.

4 Närmare härom i följande arbeten: W. M. Carlgren, Bidrag till Härnösands allin,
läroverks historia, 1900 (läroverksprogr.). — J■ Nordlander, Skolan i Hsand till gymnasiets
upprättande därstädes år 1649 (Norrl. saml. 2: 3, 1918). — G. Bucht, Hsands skolförhållanden
1638—1650 (lärov. progr. 1917—18). — O. Norberg, Hsands kungl, gymnasium, Sthlm 1896.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/1/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free