Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anmärkningar om sjönamnens ålder, utbredning o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanhang med »de stora politiska omhvälfningar, som i 6:ta
århundradet efter Er. skakade den nordiska virlden ock hade till följd, att
de danska öar na ock cn stor del af Jutland kommo i den
skandinaviska stammens ägo»1. Skulle nu värkligen n&got för vårt ändamål
kunna byggas på detta lösa antagande, bör i alla händelser erinras
därom, att kärnan af det nuvarande Danmark säkerligen rätt mycket
längre befunnit sig i skandinavernas ägo, än hvad Hoffoby vill tro.
Så anses de ha innehaft Seland åtminstone redan i det tredje
århundradet efter Er.2 *, ock Stkenstbup säger sig tryggt kunna antaga, att
danskar bott i Danmark från Eristi tid8.
Vi lemna alltså Hofforys förmodan åt sitt värde ock nöja oss t. v.
med att ansluta oss till den meningen, att Fröskulten från
Sydskandi-navien trängt upp mot Norden. De grunder, som anförts för ott dylikt
antagande, torde här ej behöfva upprepas, utan hänvisas till den ofvan
citerade litteraturen i ämnet.
Därefter återupptaga vi på nytt frågan om när denna religiösa
omhvälfning kan ha ägt rum, hvarvid det naturligtvis endast kan bli
fråga om ytterst vaga tidsbestämningar.
Det bör då först ock främst framhållas, att — om också
Frös-kulten är en från våra södra grannar införd planta4 — svenskarna
i alla händelser så tidigt måste ha kommit i beröring med denna dem
främmande kult, att den hos dem — åtminstone i Uppsverge — hann
att blifva fullt nationell. Detta framgår af Ynglingasagans (kap. 12,
13) vittnesbörd, af Flatöbokens benämningar på Frö: Svia gud ock
blötguÖ Svia5, samt framför allt af de synnerligen många, öfver större
delen af landet spridda ortnamn, särskilt dem på -vi, i livilka Frös
namn ingår. Det är sålunda i en ganska aflägscn forntid6 som man har
att söka Fröskultens invandring i vårt land.
Å andra sidan bör lika starkt betonas, att denna omhvälfning dock
icke har äldre anor, än att traditionen om densamma kunde fortlefva
under hedendomens senare århundraden. Jag påminner t. ex. om den
x) Det stöd för denna sin åsikt, som samme förf. söker i
Erage-hulsinskriftens asugisal&R (’asagisslan’), måste emellertid betraktas som
lika fyndigt som omotiverat. Jfr fsv. j)orgils, agg fcadgil» o. a.
2) Jfr Bremer Qerm. phil.2 3: 836.
9) dHist. tidsskr. 6R 6:136.
4) Man måste dock naturligtvis äfven räkna med den möjligheten,
att den ingvinska kulten vid sitt uppträdande i (det egentliga) Sverge
fann före sig en gud, som äfven bar det ursprungligen appellativa
namnet Frö (jfr härtill H. Petersen Nordboernes Gudedyrk. s. 107).
I så fall skulle förhållandet vara detsamma som mellan den nationella
dödsguden Oden ock hans ’ alter ego’ himmels- ock öfverguden mod
samma namn, hvarora nedan.
5) Eock Hist. tidskr. 1895, s. 165.
6) Jfr Eock anf. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
