Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hopsatta, Strindberg bryr sig icke om att samla varje novell
kring en viss händelse eller tanke som förr.
Särskilt illa är det ställt med den historiska troheten
i bilderna från Perikles, Athen. Detta beror dock icke
på att Strindberg saknat intresse för ämnet. Framför
allt hade han en gammal kärlek till Sokrates, och det
verkligen icke enbart på grund av dennes gräl med
Xantippa. De helleniska bilderna, ävensom skildringarne från
judarnes egyptiska träldom och från de första kristnas
kamp med romarriket har han också utformat i
dramatisk gestalt. Av dessa dramer [1] är det om judarne,
Genom Öknar till Arvland, mest en omskrivning av
Bibeln; Hellas är rätt livligt hållet, men Lammet
och Vilddjuret (= kristendomen och de romerske
kejsarne) är matt.
Även novellen om Julianus avfällingen, Apostata,
i Historiska Miniatyrer är matt.
Strindberg skildrar emellertid denne kristendomens ädle
fiende med mycken humanitet. Teckningen av Attila
som en tyst och föraktfull samt därigenom
dubbelt imponerande härskare, en hemskare och
mäktigare Karl XII, är ganska verksam; om Hunnerna
hade i förbigående sagt Strindberg redan på 70-talet
skrivit en artikel i Förr och Nu. I berättelsen från
påvemaktens grundande, Tjänarnes Tjänare,
återkommer motivet från Utveckling (i Svenska
Öden) och från Strindbergs ungdom: den undernärde
och av könslig avhåll samhet pinade ynglingen, vilken
dessutom, liksom flera av de martyrer Strindberg i olika
verk skildrat, nödgas lida av smuts. I flera noveller
framskymta judarne som en undangömd men stark makt
i historien, I Tusenåriga Riket lämnas en
fantasifull skildring av den skräck för världens
undergång som (väl svagare än Strindberg tror) grep
mänskligheten vid det första kristna årtusendets utgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>