- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
135

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja fick Söderman hålla på, så nog blef han
fäll full som en bytta! — utbrast Anders Larsson
muntert, och ropade sedan åt Maja, som i sällskap med
Fia kom sneddande nerifrån ängen: — hvar är mor du,
Maja? kommer hon inte med ner och får sig lite kaffe?

— Nej, hon skulle prompt opp och titta te’
middagsmaten! — svarade Maja, — ho’ tror sig fäll inte
annars!

— Ja, det ä’ så likt henne det; men slå er ner
nu jäntor, så ska’ I få er en kaffeslink! Nå Fia, i dag
här du fäll inte löga heller?

— Ahnej, i dag är det inte så varmt; svarade Fia
i det hon kastade en mörk blick på Lotta, som höll på
och slog i kaffe — och när en inte har något sällskap,
så–-

— Du kunde ju ha’ tagit Maja med dej, vet’jag!

— sade Magnus långsamt — ho’ skulle minsann behöfva
skölja åf sig, ho’! Och det bättre än nån’ annan.

— Hur vet du det? — frågade Klas, näsvist som
alltid.

— Ja’, det skulle jag vilja ha’ reda på, jag med!

— skrattade Maja, som altid tog saken från den glada
sidan, — för inte vet jag att du -— — —

— Slå i fullt åt Johan, Lotta du! -— påminde
Anders Larsson med hög röst, — så som han har tagit i
i natt, så kan han behöfva sig en ordentlig kopp kaffe.

Alla sågo förvånande på fader Larsson, för han
brukade just inte spendera några loford på Johan, om
han kunde slippa, och den som såg mest förvånad ut,
det var Lotta. Johan sjelf tog emellertid saken mycket
lugnt och svarade endast:

— Ahja, tack, det fins fälle botten i mej också!

— Ja, men du ska’ ha’ dej en kask i, och det
så det svir eftern! — fortsatte Larsson, i det han tog
korken ur buteljen.

— Nej t-ack för mig, — svarade Johan torrt, —
jag vill inte ha’ något bränvin på förmiddan!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free