Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgårdskanalen - Djurhamn - Djurmoklack - Djurröd - Djursberg - Djursborg - Djursdala - Djursholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underhålles af Djurgårdskassan och
anslaget till allmänna väg- och
vattenbyggnader gemensamt.
Djurhamn. Se Djurö kapell.
Djurmoklack. Berg i Gagnefs
socken i Dalarne.
Djurröd. Socken i Gärds härad af
Christianstads län, l3/4 mil vester från
Christianstad, har en areal af 7,290
tunnland, af hvilka blott 30 äro sjöar
och kärr. En del af hemmanen i
socknen, som äfven kallas GiörröcL, hafva
nödtorftigt utsäde och höfångst, andra
svagt utsäde och mager åker; ek- och
bokskog finnes inom socknen, som
derjemte har eller har haft äkta perlfiske
i en bäck vid hemmanet Åröd.
Socknens hemmantal uppgår till 15%;
folkmängden, som 1840 uppgick till 7 88,
utgjorde 1850: 961 och 1855: 977
personer. Socknen hade sistnämda år
fast folkskola med 1 examinerad lärare,
som undervisade 38 gossar och 24
flickor, medan 30 gossar och 40 flickor
hade enskild undervisning, 20 gossar
och 18 flickor undervisades i hemmet.
— Djurröd socken är annex till Träne
konsistoriela pastorat af 2:dra klassen
i Gärds kontrakt af Lunds stift. —
Inom socknen ligger säteriet Olstorp;
en stor del af hemmanen lyda under
Widtsköfle och Akesholm. — Adress:
Christianstad.
Djursberg. Gård i Wist socken och
Hanekinds härad af Östergötlands län,
äfven kallad Cedersberg. Se Säby i
samma socken och härad.
Djursborg. Jägmästar- boställe på
Kgl. Djurgården vid Stockholm, strax
utanför Ladugårdslandstullen, anslogs
år 1680 till boställe åt andre
hofjägmästaren; derunder lydde då 53
tunnland 20 Vi kappl. jord. Husen stodo
sedan och förföllo, så att det 1802
beslöts, att de skulle ombyggas; men då
detta ej kom till verkställighet, lärer
hofjägmästaren af Ström hafva på egen
bekostnad och med kännbar uppoffring
nybyggt nästan hela bostället.
Djursdala. Socken i Sevedes härad
af Kalmar län, lV4 mil norr från
Wim-merby, har en areal af 1 5,459
tunnland, af hvilka 5,420 äro sjöar och
kärr; egentliga namnet torde vara
Jut-tersdala af sjön Juttern, som tillika
med en del af sjön Krön och andra
sjöar befinnes i socknen. Djursdala
består af 173/4 mantal och hade 1840
en folknummer af 980 personer; år
1850 hade befolkningen tillväxt till
1,065, år 1856 till 1,095 personer.
Socknen hade sistnämda år fast
folkskola med en examinerad lärare, som
undervisade 31 gossar och 14 flickor,
medan 1 gosse åtnjöt allmän
undervisning, 4 gossar och 15 flickor
uudervi-sades i hemmet. — Djursdala socken
är annex till Södra Wi konsistoriela
pastorat af l:sta klassen af Tuna läns
och Sevedes kontrakt i Linköpings stift.
Kyrkan, af trä, skall vara byggd 1692.
— I socknen ligga militärboställena
Lillevi och Marstad. — Adress:
Wim-merby.
Djursholm. Sätesgård i Danderyds
socken och skeppslag af Stockholms
län, nära Stora Wärtan, 3 mil sjö- och
2 mil landväg från Stockholm, 2
mantal frälsesäteri med qvarn och
underlydande 3 ’/2 mantal samt Stocksunds
bro, synes hafva tillhört en Oxenstjerna
1433, men skall egentligen vara
grundadt omkring 1500 af riksrådet Nils
Eskilsson Banér († 1520) och tillhörde
hans slägt i flera leder, likväl med
afbrott för åren 1600—1612, då godset
var indraget till kronan i följd af den
dom, som öfvergått riksrådet G. Banér.
Sista egaren af slägtens äldre gren var
general-fälttygmästaren J. G. Banér, †
1706, och året derpå försåldes godset
till en slägting af en annan gren,
generalmajoren J. Claësson Banér, som
gjorde Djursholm till fideikommiss år
1731. Godset ärfdes sedan af
fideikommiss-stiftarens son, friherre Johan
Mauritz Banér, och af dennes son,
friherre J. Gustaf Banér;
fideikommissegenskapen öfverflyttades år 1774 på
Björkvik i Östergötland (se denna
artikel), och en del af det underlydande
godset bortsåldes, deribland Lidingön.
Slutligen utbyttes sjelfva säteriet mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
