- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
121

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djursholm - Djurshyttan - Djursnäs, eller Jursnäs - Djursnäs - Djursten - Djurström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sjö i Uppsala län (1813). Djursholm
såldes derefter till brukspatron
Rosenborg och af honom 1815 till baronerna
Wirsén och Nordin. Sedermera blef
statsrådet grefve G. F. Wirsén genom
köp ensam egare af godset, som nu
tillhör grefve WTirsén. — Åbyggnaden,
belägeu tätt invid sjön, är af sten, från
1 500-talet, men sedermera förändrad.
— Under Johan IILs tid höllos
Gustaf och Sten Banér under bevakning
på Djursholm, och på Djursholm
föddes den 23 Juni 1 596 den
namnkunniga riksfältherren Johan Banér. Alla
minnen efter ätten Banér, rustkamrar,
samlingar och dylikt äro förskingrade;
sjelfva Johan Banérs rustning berättas
hafva fått dela ödet att bli försåld på
auktion, men räddades och lär nu
befinnas i fältherrens graf i
Riddarholmskyrkan. — Egaren af Djursholm har
jus patronatus till Danderyd, och i
denna sockens kyrka ses ätteu Banérs graf.

Djurshyttan. Stångjernsbruk mellan
sjöarna Djurshyttesjön och Långbogen
i Hellestads socken af Finspocga Läns
Härad och Östergötlands län, skall vara
anlagdt år 1650, men stadfästes 1 690,
och 1737 resolverades, att smidet skulle
förblifva vid 300 skS. År 185 5 hade
bruket 2 härdar, 1 hammare och 34 5
skit privilegieradt smide samt hörde
under Finspong, hvilket det tillhört
åtminstone sedan 17 50. Se Finspong. —
Vid Djurshvttesjön ligger också
Djurshyttan, ett mantal frälse gästgifvargård
med såg. — Djurshyttesjöu tillhör
Fin-spongs-elfvens vidlöftiga vattendrag och
albördar sig genom Djurshytte-ån i sjön
Stor-Trons aflopp, Borggårdsström,
hvarefter bela vattendraget slutligen faller
ut i sjön Glan.

Djursnäs, eller Jursnäs. Nu
kyrkoherdeboställe i Mogata socken af
Hammarkinds härad och Östergötlands län,
’/8 mil från sockenkyrkan och 1 mil
från Söderköping, har ett historiskt
minne sedan Erik XIILs tid, då stället
varit antingen en hamn eller ett
herregods. Vid riksdagen i Söderköping år
1436, under oenigheten mellan Erik af
Pommern och Svenskarne, hade
nämligen drotset Christer Nilsson och de
Danska herrarne här ett sammanträde.
Så snart drotset fick underrättelse om
marsken Carl Knutssous ankomst till
staden, skickade han genast bud till
honom med begäran, att han skulle
komma ut till Djursnäs, hvilket ban
efterkom. Marsken yttrade, att man
borde göra sig försäkrad om slotten,
eftersom länsherrarne nu voro
församlade; men drotset anmärkte, att han
aftalat med de Danska, att den förut
uppgjorda dagtingningen borde hållas,
antingen konung Erik var död eller
lefvande. Detta bifölls, och alla de
närvarande bekräftade så väl drotset
som marsken i deras ämbeten, hvarefter
de församlade begåfvo sig till
Söderköping. — Så berättas i 183l:års
upplaga af Tunelds Geographi efter
Lagerbring, Sv. R. H., IV, 147, 166.

Djursnäs. Gods uti Ösmo socken
och Sotholms härad af Stockholms län,
nära den efter stället uppnämda viken
af Svärdsfjärden, 21/4 mantal
frälsesäteri med qvarn och såg, torde under
medeltiden hafva varit kyrkligt gods,
eftersom år 1686 en del kallades
Biskopsgården, och alltsammans säges
hafva varit prebendehemman; blef
sedan frälse genom donation. Godset
egdes från 16 37 af Didrik Yxkull,
omkring 1 686 af hans sonsons, Wolmar
Yxkulls, och i andra giftet Nils Bååts
enka, Helena Fleming, reducerades,
utbyttes för framtideu af landshöfdingen
friherre Duwall, tillhörde sedan slägten
Töruflycht, Hildebrand 1772, Löweu
1825, friherre Trolle-Löweu 1850;
under gården lydde då 5,7/24 mantal
iu-om socknen och rentor af 23/4 mantal
i Sorunda.

Djursten. Fyrbåk vid den s. k.
Ö-regrundsgrepen, vid Vesterby på
Gräsöns vestra kust, norr om kyrkan; var
i äldre tider en s. k. kase, sedan en
känningsbåk och uppfördes af sten 1767
af friherre Koskull, med en kostnad af
35,000 daler kopparmynt. Båken
underhålles af kronan och hör till Norra
Lotsdistriktet under Öregrunds
Fördelning.

Djurström. Sätesgård i Wärsås
socken och Kåkinds härad af Skaraborgs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:05 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free