- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
16

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garpenberg - Garphyttan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Christinæ nya grufva brötos år 1839:
5,364 sk® jernmalm. En länge öde-
lagd grufva vid Jönvik har år 1818
åter blifvit upptagen och lemnat god
tillgång. För jemnförelse med
nuvarande tillverkningen kan uppgifvas den
för åren 1773—1795, under hvilken
tid jernverket årligen i medeltal
lemnade 238 sk® 8 1®; år 1818 var den
2,000 sk*®, hvaraf hälften manufakture-
rades; 1845 tillverkades vid 7 härdar
3,150 sk® stångjern och 149 sk® 18
1® frälsesmide. Till smidet begagnas
eget tackjern; skeppningsorten är Stock-
holm.

Äfven silfvertillverkning har här i
fordna dagar idkats, och ett bref af kon-
ung Erik XIV den 22 Nov. 1563 till
Anders Gerpius rörande silfversmältning
gifver anledning tro, att Rylshytte silf-
vergrufvor då varit arbetade. — Till
bruket hör en betydlig egendom och
ett d. 28 Maj 1818 privilegieradt Röd-
färgsverk. Af tilliggande jernverk mär-
kas: Wiks- eller Olshyttan, hvarest år
1845 tillverkades 450 sk® 10 1® smide.
Under verket höra äfven Brattfors, Finn-
hytte och Olshytte qvarnar samt 3:ne
brukssågar. Taxeringsvärdet är 467,388
rdr rmt. De vid herrgården eller s. k.
Kungsgården befintliga vackra åbyggna-
derna äro till det mesta uppförda af
framl. bergsrådet Salomon von Stocken-
ström och dess medinteressenter. Bru-
ket egdes år 1799 af von Wahrendorff
och von Stockenström, 1845 af kam-
marherren E von Stockenström, 1856
af grosshandlaren i Stockholm Pontus
Kleman och sedan af dess kreditorer.

Garphyttan. Jernbruk, beläget uti
Tysslinge socken af Örebro län och den
s. k. Lekebergslagen, 2 mil v.n.v. från
Örebro, på en af Kihlsbergens nedra
afsatser, utgöres med tillhörande egen-
dom af 3/4 mantal skatte.
Tillverkningen vid 2 härdar, 2 hamrar, 3 spik-
och 1 knippbammare, skär- och
valsverk med flammugn utgjorde 18 7: 869
sk® 12 1® 12 ® bandjern, 563 sk®
12 1® 9 ® skärjern; 177 sk® 0 1®
9 ® spik, 21 sk® 10 1® 11 ®
knipp-jern, 5 sk® 13 1® 12 ® svartsmide
samt 1,978 sk® 0 1® 10 ® tackjern.
Ar 1845 var tillverkningen 800 sk®
stångjerns- samt diverse manufaktur-
smide. Brukets första början var silf-
vertillverkning, hvarom grufskärpningar
och varphögar i nejden ännu bära vittne.
I ett bref, dateradt den 15 Nov. 1638,
ifrån General-Bergs-Embetet till slotts-
fogden på Örebro, Erik Gustafsson, om-
nämnes redan det »gamla Bokverket»,
hvaraf således kan slutas, att detta silf-
ververk bör räknas bland de äldre i
riket. Silfvertillverkningen, som vid sist-
nämda tid här bedrefs för kronans räk-
ning, öfvertogs sedan af enskilde. Att
vid den tiden stora förhoppningar varit
fästa vid grufvan, torde kunna slutas af
flera förnyade anstalter till dennas upp-
komst och förbättring. Så förordnades
år 1640 Christopher Petzel till gruf-
stigare härstädes och försågs med in-
struktion, att i möjligaste måtto söka
befordra verkets bästa och tillvext; men
då detta ej ville bära sig, öfverlemnade
General-Bergs-Embetet, på det verket
icke skulle ödeläggas, detsamma åt borg-
rarne i Stockholm Simon Funck och
Peter Bohm samt borgaren i Örebro
Hans Mennichen att utan lösen det-
samma upptaga, hvarvid de erhöllo alla
dess inventarier och samma rättighe-
ter och förmåner, som då kronan det
innehade; men oaktadt allt understöd,
som delegarne erhöllo af dåvarande pre-
sidenten i Kgl. Bergs-kollegium, grefve
Carl Bonde, hvilken mycket gynnade
företaget, lärer verket legat nere och
icke drifvits förrän om sommaren 1649,
då Johannes Funck ingick såsom med-
interessent. Verket uppmuntrades med
nya privilegier, hvaribland det, att Tyss-
linge och Winteråsa socknar, mot ut-
görande till verket af ved och dagsver-
ken, skulle vara från utskrifning befri-
ade, hvilket genom Kongl. Maj:ts ut-
slag den 12 Febr. 1661 i nåder bevil-
jades, men sedermera ej lär blifvit efter-
lefvadt. Huru länge silfvergrufvan ar-
betats och när den blifvit nedlagd, är
ej med visshet kändt. Uti ingeniören
Bergii chartebeskrifning öfver Lekebergs-
lagen af år 1708 nämnes Garphytte
silfvergrufva såsom för några och trettio
år sedan ödelagd, och dess allmänning
säges stå i förbud samt anses vara för
Bergslagen alldeles ofruktsam. År 1678
var likväl grufvan ännu uti drift, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free