Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljustorp.
Ljustorp. 497
lade på Svartsjö, samt Södra och Norra
Ljusterö fjerdingar. Norra delen af
Ljusterön är en kapellförsamling under Riala
pastorat. Marken är mycket bergig och
stenbunden; rådande jordmånen är
mo-lera. Kyrkan, af trä och okänd ålder,
är belägen 13/10 mil från moderkyrkan.
Norr-Ljusterön, som år 1810 beboddes
af 720 och 1860 af 947 pers., består af
16% mant., hvaraf 1% krono på en areal
af 5,670 tunnl., och taxerades 1861 till
70,905 rdr rmt. Södra delen af ön är
kapellförsamling under Wermdö pastorat
och innefattar 23 mantal, taxerade till
156,810 rdr; beboddes 1855 af 537
personer. Församlingen begagnar Norra
Ljusterö kyrka. Enligt Kongl, bref d.
25 Maj 1860 skall N. Ljusterö, jemte
dels S. Ljusterö och åtskilliga hemman
af Wermdö pastorat, dels Siarö i Kulla,
vid inträffande ledigheter, utgöra ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen. En
nv väg har under åren 1856—60 blifvit
anlagd, utefter hela ön, utan något
statsanslag.
Gårdar och byar i Norr-Ljusterö kapell:
2l>2 Mörtsunda, tax. till 8,250 rdr, jemte 1V2
Lervik, P/4 Sillinge, 1 Nohlvik, allts. taxeradt till
29,720 rdr, eges af enkefru lagmanskan El.
Boström på Östanå. — 1 mant. säteri Ilästede, tax.
till 6,000 rdr, med V g Inneby. — 1 Mellansjö,
är häradsskrifvareboställe, 3/4 ibm, är
kommiui-stersboställe. — Öfriga hemman äro Wettersö,
x/2 Dragboda, V4 Nohlsjö, Gärdsvik, 1
Sundvik, 13/4 Asätra, 3f/4 Ösby. I
Söder-Ljusterö: 4 mant. skatte-säteri Wäsby, tax. till
12,000 rdr, 3/4 Åsätra, Ösby, (föras i jor-
deboken under Norr-Ljusterö) tax. till 37,430
rdr, egas af lagmanskan E. Boström å Östanå.
— 2 mant. Marum samt frälseräntor, tax. till
26,231 rdr (se art Marum). 1 mant. Stor Ström,
eges af mag. V. Granlund. Öfriga hemman äro
3 mant. Bohlby eller Linanäs, V 2 Kårboda eller
Anneberg, ] Stensvik, ’/g Mjölnarström, l3/g
Öst och West Tranvik, 2 Edö, 1 Grundvik, 3
Grinda, */4 Kårnäs, V4 Ramsmora, 1 Örsjö.
I Svartsjö fjerding: Ingmarsö, Äpplarö, Husarö,
största brukningsdelen här är 2/s mant., tax. till
4,650 rdr, minsta Vg, tax. till 560 rdr. —
Adress till Norr-Ljusterö: Norrtelje; till
Söder-Ljusterö: Wermdö.
LjllStorp. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Medelpads
kontrakt af Hernösands stift, utgöres af
Ljustorp, moderförsamling, Lögdö och
Lagfors bruksförsamling samt Hässjö och
Tynderö, annexer. Pastoratet, beläget
mellan 62° 37’ 42" och 62° 27’ 20"
nordlig latitud samt 46’ 50" och 26’ 30"
vestlig longitud från Stockholms
observatorium, gränsar i norr och nordost
IV.
till Häggdångers, Stigsjö,o Wiksjö och
Långsele socknar i Södra Ångermanland,
i nordvest till Lidens socken i Medelpad,
i söder till Lidens, Indals och Timrå
socknar, samt i söder och öster till
Bottniska viken, som vid kusten mellan Alnö
och fasta landet får namn af
Kringel-fjärden och öster om Tynderölandet
benämnes Avikebugten. Dess hela längd
o C? O
från Astholmens yttersta udde till Lidens
soekenskilnad utgör 5V3 mil, och bredden
utgör omkring 1% mil. Hemmantalet
är 72% mant., och folkmängden uppgick
år 1859 till 4,845. Ljustorp, socken i
Medelpads fögderi af Wester-Norrlands
län, 3% mil norr om Sundsvall och
41/8 mil vester om Hernösand, omfattar
på en längd af 3 och en bredd af l2/3
mil, en areal af 98,940 tunnl., hvaraf
6,111 tunnl. myrar och 4,476 tunnland
vatten. Socknen utgöres af en dal, som
bildas af 2:ne bergssträckningar, hvilka
löpa i öster och vester, och genomskäres
utaf Ljustorpsån, som 1 mil ofvanför
dess utlopp i Indalselfven upptager
Skäll-jomsån och Mjellån, af hvilka den
sednare är, i likhet med Ljustorpsån, till en
del flottbar, och bildar den s. k.
Mjellå-dalen, som erbjuder fördelaktiga
odlingslägenheter. Några öppna slätter finnas
icke. Den odlade jorden är belägen på
ömse sidor om Ljustorpsån, och hafva
byarnes åbyggnader allmänneligen blifvit
uppförde på höjderna nära intill foten af
de å ömse sidor af inegorna belägna
bergsträckningarna. De förnämsta
sjöarne äro: Laxsjön, Kroksjön, Eksjön,
Stora och Lilla Rotsjön, Bredsjön,
Långsjön, Makelsjön och Aspsjön. Rådande
jordmånen är i den odlade marken
hufvudsakligen lera och lermylla, dock
förekommer äfven sandjord å norra sidan
om Ljustorpsån samt i öfra delen af
socknen. I skogstrakten och i
Mjellåda-len, hvarest fäboställen och
torplägenheter i senare tider blifvit anlagda och
andra nyodlingar företagits, består
jordmånen mer af sand än lera. Enahanda
förhållande är med den ouppodlade
marken. Socknen är temligen uppodlad.
Malmanledningar hafva här icke yppats,
oaktadt berg och höjder finnas till ett
stort antal, af hvilka Råggeknippen på
prestbordets egor, Högåsen på Fuske egor,
Buneberget och Höglandsberget äro de
högsta. Socknen, som består af
63 "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
