Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lund.
Lund. 535
bidrog inrättandet af ett universitet d.
28 Jan. 1668, som erhöll namnet
Carolina Goiharum; dock blef staden under
krigsoroligheterna åter så utarmad, att
den 1681 måste begära några års
frihet från den årliga kontributionen af
100 rdr. År 1683 begärde de
studerande i en skrifvelse till
generalguvernören universitetets flyttning till
Christianstad, hvarvid de förnämsta
klagopunk-terna voro brist på rum samt derjemte
saknaden af de enklaste förnödenheter,
såsom eldstäder, sängkläder m. m. Detta
kunde dock icke beviljas. — Ingen svensk
konung har någon längre tid gästat uti
Lund, utom Carl XII, som vistades
derstädes efter återkomsten från Turkiet,
från d: 20 Sept. 1716 till d. 11 Juni
1718, och der uppgjorde sina krigsplaner
mot Norge. Det hus han då bebodde
har nu mer blifvit inredt till lokal för
kathedralskolan. De olyckor, som
öfvergått staden, sedan Skåne kom under
Sverige, hafva varit eldsvådor åren 1711,
1721, 1725 och 1739. Alla stadens
fästningsverk med vallar och grafvar äro
alldeles förstörda, och få spår vittna om
deras fordna tillvaro.
I stället för de förut brukliga
kors-verkshusen, har under de två sednaste
decennierna en ansenlig mängd nya
grundmurade tegelhus blifvit uppförd. Till
dej flesta hustomter hör en större eller
mindre trädgård. Stadens areal utgör
180 tid, dess längd 2,340 alnar, bredden
1,590, hvarinom finnas 344 hus och
gårdar; härtill höra 2,088 tunnl. odlad
jord, beräknad till nära 36 mant.; hela
taxeringsvärdet 1860 var 3,774,353 rdr
rmt, och statsbidragen uppgingo till c:a
42,000 rdr. Stadens odlingsbara utjord
eller så kallad fälad blef 1797 indelad i
lotter på 2l/2 tunnl., hvilka åtfölja
husen. Såsom exempel på jordens
fruktbarhet kring staden anföres, att råg
gifvit 18:de till 20:de kornet samt korn
12:te till 16:de kornet. Denna
utomordentliga jordmån består af humusrik,
mullblandad lera. Staden har trenne
torg: Stora, Lilla och Kraftstorget samt
derjemte en mängd vackra anläggningar
och promenader. Den s. k. Lundagård,
med hvilket namn akademiegården
uppkallades efter 1750 i stället för sjelfva
akademihuset, utmärker sig deribland
genom sina alleer af högstammiga lindar,
som sedan 1832 hafva intagit de förut
befintliga nära 100-åriga murkna
kastanie-trädens plats. Paradislyckan, så
uppkallad efter en dess egare, år 1670, Nils
Paradis, är förenad med botaniska
trädgården. Här är för närvarande, såsom
en satir på dess namn, länslazarettet
beläget. Norr om staden är Helgonabacken,
nu mer en med vackra trädplanteringar
i engelsk stil förskönad anläggning,
hvarifrån man har en vidsträckt utsigt på
ena sidan öfver Sundet och på den andra
öfver Råbydalen och slätten ända till
Romeleklint. Denna slätt har fordom,
åtminstone delvis, varit bevuxen med
skog, så att, ännu i början af
1400-talet, den gick i nordost in på Lunds
mark. På en plats midtför Lundagård
ser man upprest en bildstod af Tegnér
— Frithiofs och Axels frejdade skald, —
som föreställer honom stående, med
blicken höjd uppåt och ritstiftet i sin högra
hand, färdig att i den bok han håller i
venstra handen anteckna de inspirationer,
han ofvanifrån tyckes hafva erhållit. Han
stöder sig mot en runsten samt har
bredvid sig en harpa, öfver hvars ena
hörn en lagerkrans hänger. Bildstoden,
som är, utom fotställningen, 9 fot hög,
är modellerad af Qvarnström och gjuten
i München år 1851 af F. Müller; den
aftäcktes i Juni 1853. Bland stadens
byggnader märkas: Domkyrkan. Enligt de
tillförlitligaste underrättelser skall denna
kyrka, hvars herdar spelat en så stor
roll i nordens häfder, vara grundlagd år
1012 under danska konungen Sven
Tveskäggs regering, efter ritning och under
inseende af en byggmästare, vid namn
Donatus, men icke fullbordad förrän 1145
under Erik Ejegocls regering samt s. å.
invigd af Lunds andra erkebiskop Eskil.
Kyrkan, bestående af, utom choret, ett.
långskepp och två sidoskepp,
invändigt 36 alnar hög, 13572 alnar lång
och 61 alnar bred samt hel och hållen
af huggen sandsten, hemtad från
Witse-röd i Onsjö härad, nära 4 mil norr om
staden, är byggd i den byzantinska
rund-bågsstilen samt både in- och utvändigt
prydd med en mängd ornamenter af
samma stenart. Kyrkan, som under
länge sedan förflutna århundraden lär hafva
prunkat med icke mindre än 64 altaren
samt haft så många dyrbara reliker och
så stora rikedomar, att få kyrkor i norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
