- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
587

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Låiigviksfältet

Lån gås.

587

äro sedan 1851 och 1852 större
repa-tioner verkställda, samt straxt invid
bruket uppbygdt ett stampverk med 6
stampar, och ett vid Wallén, som (under
bruket inköpt och */2 mil derifrån
beläget) benämnes Wallenstein, hvarvid
större bokareverk med byggnader för
bokinrättning, boningshus för åbo samt
bränningshus med ugn, klensmedja och
bod är anlagdt, och hvarvid dessutom
3 varaktiga och dyrbara damfästen
finnas samt tillräcklig vattentillgång för
drifvande af flera vattenverk. Bland
brukets 18 byggnader må nämnas hyttan,
belägen 70 alnar från hafvet, af
korsvirke och bräder, 60 alnar lång, 32
alnar bred, 8 alnar hög till taket samt
14V2 alnar till takåsen, innehåller
glasugn för 8 deglar af holländsk lera med
2:iie biugnar och 8 verkstäder, 4 st.
sträckugnar med nyligen inlagda
sträckstenar af eldfast lera, vagnar och
läglar, 2:ne st. kylugnar af tegel, 2:ne
större s. k. tempelugnar för bränning af
lera, sten, deglar m. m., samt en större
ugu för vedtorkning med 6 hvalf och
jerndörrar. Dessutom innehåller hyttan
9 st. glas eller verktygsskåp, en
vattenrik brunn med hissinrättning m. m. Bland
åbyggnader märkes manbyggnaden af
2:iie våningar, 5 rum i öfra och 3 i
nedra; 7 uthus finnas, dessutom en
mängd lador å egorna till Långviks
hemman. Egare år 1861 var v. konsul
t. A. Winroth.

Långviksfältet Uti Garpenbergs
socken af Falu län, har en jerngrufva, som
1861 lemnade 40,328 %†r. jernmalm.

Långviadsverken Uti Enångers
socken, Norra Helsinglands fögderi af
Gefleborgs län, belägna vid en hafsvik,
bestå: af jernbruken Långvind och Böda,
uppförda 1687 och hafva 10 härdar
med 5,100 sktt privilegieradt
stångjernssmide: af 1 knipphammare med 1 stock
för husbehofssmide; den 9 Nov. 1854
erhölls bergskollegii utslag om
uppförandet af en stjelpugn vid Långvinds
masugn. Till jernverken höra en
landtegendom af 10 mant. 13 öresl. 22V2
pgl. skatte, 1 mant. 4 öresl. frälse i
Enångers och Njutångers socknar (tax.
till c:a 45,000 rdr), ett tegelbruk (tax.
till 2,250 rdr), en mölqvarn med 2 par
stenar (tax. till 1,200 rdr), Haldums

såg, 9/i0 i Böda, 7/10 i Nybo, l/io *
Wester Bolins samt Larsbo sågar;
Långvinds skatte-ålfiske var på 6 års tid från
och med 1822 till och med 1827
upplåtet bruksegarne mot 5 marker salt ål i
årlig ränta, hvilken nu, enligt skattebref
af d. 4 Nov. 1851 är förhöjd till 12 imrk.
Långvinds rodd innehades från 1822 till
och med 1827 af bruksegarne mot 5
rmr skälspeck i årlig ränta. Ar 1859
manufakturerades 500 sktt. Hela
tillverkningen och landtegendomen med verk
uti Enångers socken taxerades s. år till
330,850 rdr rmt. Verken tillhöra
intressenter och disponeras af E. v.
Stockenström. ^ Långvinds by, om 2 mant. 14
öresl., hörer med undantag af 6Vo öresl.,
under ofvannämnda bruks- och
landtegendom. Vid bruket finnes en
kusthamn, tillgänglig för 15 fot djupgående
| fartvg.

Långå skans, var belägen l3/4 mil
vester om Heda kyrka i Herjedalen och
y4 mil ifrån Långå by, bredvid
Ljusne-elfven, under brantaste sidan af
Läiigå-bcrget, vid vägen som går till
Funäsdalen och Bör ås i Norge. I drottning
Christinas tid anlades en skans närmare
byn, men flyttades sedermera hit. Den
var i godt stånd i början af förra
århundradet, och liade då besättning af
soldater utaf Helsinge och Jämtlands
regementen; men på riksdagen 1734
fattades beslut om dess uppgifvande
såsom fästningsverk.

Långan. Eli 10 mil lång biflod
till Indalselfven från norra eller venstra
sidan, uppprinlier i Offerdals fjällbygd i
Jämtland, upptager den betydliga
Landö-sjöns vatten, bildar derefter gränsen
mellan Lits och Rödöns socknar, samt
utfaller vid Lit i Indalselfven.

Långås. Ett mantal frälse-säteri uti
Morups socken af Halmstads län, har
dels liögländ, dels sidländ åkerjord;
rådande jordmånen är grus och
sandblandad svartmylla, ängen god och vidsträckt
samt tillräcklig skog. Gården, väl
be-byggd, har en stor trädgård. Den förste
kände egaren är landskamreraren Lars
Lindeflyckt, som afled här 1693;
sednare egare hafva varit en Virgin,
kapi-ten Hjerta, kapiten Lilljehöök, år 1860
skepparen S. Carlsson; taxeringsvärdet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free