- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
771

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Binäringar. Bland dessa har
fabriksnäringen ett ganska betydande rum,
dock gäller detta egentligen staden
Norrköping, der stämpelbara tillverkningarne
af ylle, bomull, trikot- och
strumpstols-väfnader år 1860 uppskattades till nära
10 mill. rdr och klädestillverkningen
ensamt, vid 105 fabriker med 3,210
arbetare, till nära 6 millioner rdr (under
sednaste åren likväl nedgången till 61 fabriker
med 8 mill. rdrs tillverkning). Vid 3
bomullsspinnerier, deraf Thorshags, har
tillverkats för ett värde af frän 1 till
3 millioner rdr, med 130 till 870
arbetare. Fyra bomullsväfverier, med 650
arbetare och 1 million rdrs tillverkning.
Af fabriker på landet må vidare nämnas:
klädesfabrikerna Westinge i Finspångs
fögderi, Forsså (nu nedlagd, i stället ett
sågverk) i Kisa 9:ii; för öfrigt finnas : 1
segelduksfabrik, 33 färgerier (23 Hera än år
1850), deraf det ansenligaste är
Örnströms i Kisa socken, 38 garfverier (13
flera än år 1850), 10 vadmalsstampar, 9
pottaskebruk, hvaraf det största är vid
Boxholm, 5 à 7 oljeslagerier, hvaraf Råby
och Orremåla de enda af betydenhet. 3
chemiskt-teckniska fabriker, hvaraf 1 på
Fullerstad i Skönberga, 6 pappersbruk,
deribland Örnströms, Blomsfors,
Ödesjö-forss och Fiskeby; Reymyra glasbruk,
samt 52 tegelbruk, 2 skeppsvarf, 1
sågverk, 1 knappnålsfabrik, 1 kimröksbruk,
1 bresiljeqvarn, 2 bryggerier, 1 kork-, 1
krit- och 1 spegelfabrik, 1 stärkelsebruk,
1 tobaks-, 1 tändsticks- och 2
ättiksfa-briker. Tillsammans 112 på landsbygden,
181 i städerna, sysselsättande 4,122
arbetare; tillverkningsvärdet vid samtliga
fabrikerna uppgafs 1865 till 11,580,000
rdr. Handtverkeu, i städerna
hufvudnäring, utgöra å landsbygden en binäring;
enl. kommerse-kollegii berättelse är 1850
funnos då 1,838 handtverkare å
landsbygden (enligt femårsberättelseu är 1865:
878), och 1,970 i 5 städer och 2
köpingar (enligt femårsberättelseu år 1865:
1,600). Handeln bedrefs 1865 på landet
at 85 med 25 personers betjening och i
städerna af 315 med 185 personers
betjening. Husslöjden, af mångfaldiga slag,
älven utom de anförda s. k. handtverkeu,
bedrifves ej till blott egna hushållets
behof, utan äfven till afsättning å andra
orter inom och utom länet. I Hellestad,
Tjellmo, Godegård och Nykyrke socknar
samt flerstädes i skogsbygderna, drifves
smide för hand, i Godegärd mest till
förfärdigande af spik, nubb, hästskor, sömm,
äfven af liar m. in., allt till ej ringa
af-salu. I Skeda och Slaka tillverkas
kardor, i Kinds härads socknar samt i
Rin-gnrum, Östra Ryd och Yxnerum samt i
f. d. bergslagen tillverkas laggkärl, åkdon,
spinnrockar, redskap, halmhattar, m. m.
Krän Wårdsnäs och Tjärstad utföras
mattor och hästtäcken af hampa och nöthår
1 samt lädertömmar. Väfnader af ylle, linne
och bomull förfärdigas ock inest i
skogsbygderna; i det hela anses länet ej
producera deraf tillräckligt för eget behof, utan
mottaga utifrån, mest af kringvandrande
Vestgötar, hvilkas låga priser utestänga
nästan ali täflan. Hvad som numera
mest både väfves och brukas är
bomullstyger af garn, hvilket köpes i städerna;
hvadan heraspåuadeii anses snarare af- än
tilltaga. I trakten af Wadstena har
spets-knyppling, utspridd från staden, varit
tämligen allmän och lönande, men är på
sednare tiden i aftagande. Fisket idkas
hufvudsakligen i skärgården, är endast
der och i sjöarne Glan, Roxen, Boren
och Wettern samt i Motala ström af
någon betydenhet; såsom en orsak till
fiskets aftagande uppgifves bruket af
alltför fina noter, ängbåtarnes sqvalpande
samt skogens undanrödjande. Skattlagda
fisken år 1850 voro 56. År 1858
idkades på gränsen mot Jönköpings och
Kalmar län ett betydligt perlfiske. Bland
öfriga binäringar förekomma
bränvinsbränning, med en år 1842 beräknad
utförsel af 500,000 kannor, år 1860 funnos
572 bränneriet- och är 1865: 92 med
2,530,000 kannors tillverkning. Af
ut-skänkningsställen funnos på landet
sistnämnda år 10. Plankors och bräders
sågning, kolning, tjärubränning samt
trädgårdsskötsel, hvilken i en ort, så gynnad
till jordmån och klimat, borde vara af
större betvdenhet än den är; dock
synes hågen derför börjat tilltaga, hvartill
bidragit åtskilliga egendomsegares åtgärd
att, för uppdragandet af blommor och
fruktträd till sina underhafvaude, utdela
mindre premier, dels ock den år 1859
bildade trädgårdsföreningen, hvilken, till sitt
förfogande, då erhöll c:a 9 tid jord invid
Linköping, och som der redan följande
året utplanterade omkring 7,000 stycken
grundstammar till fruktträd samt 16,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free