Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I det psykologiska ögonblicket drog så Alma
Perennius upp ur sin väska ett förslag till insändare
som vände sig mot hatet i allmänhet och uttalade
varma förhoppningar om att samarbetets tid snart
skulle vara inne för kvinnor och män. Den lilla
deklarationen vann allmänt gillande och under stor
spänning började den cirkulera för underskrift. Då
alla skrivit på och sålunda klarat sig för misstankar
föll stämningen ihop som en söndersmälld
papperspåse. Alma ville börja en konversation om english
springflowers, men ingen hörde på henne. Alla drog
upp sina plånböcker och ville göra upp med henne
för kursen fortast möjligt. Något var slut och vi
skingrades för alla vindar.
Ett par dar efter det denna försonliga vädjan
varit publicerad fick jag ett brev från Kristian, som
jag inte hört av sedan Tuffs begravning. Orsaken
var, sade han, att han kort därpå fått spanska sjukan
och efter den ett lungrecidiv så att han måst ligga
på Romanäs i månader. Han tyckte att jag borde få
veta detta, och så var det också en annan sak som
satt pennan i hans hand. Medan han låg på Romanäs
hade han nämligen följt striden omkring Gaia och
hade då inte kunnat frigöra sig från den skamliga
misstanken att det var jag som dolde mig bakom
denna mask. Varför kunde han inte riktigt säga,
något i stilen föresvävade honom som bekant, och
så var det antydan om den personliga besvikelsen.
Men om det av Agnes blivit Gaia, då hade jag ju
undergått en total förvandling. Tanken att denna
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>