- Project Runeberg -  Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt /
1

(1907) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Byggnadskonsten.



De byggnader, som i det hedna Sverige uppfördes som bostäder åt
människorna och som tempel åt gudarne, voro af trä. Råämnet fanns
i riklig mängd och var lätt att bearbeta. En byggnad af sten — jag
talar här icke om ett mindre skjul e. d. — kunde man icke utföra af
det tvingande skälet, att man icke kände konsten att bereda murbruk,
och utan detta kunde man icke uppföra murar af någon höjd. Bekant
skapen med murbruket hämtade man utifrån, liksom grundformen för
kyrkbyggnaden. Denna grundform var i främsta rummet bestämd af
gudstjänstens kraf.

Kyrkan bestod af två hufvuddelar: den ena, större, var afsedd för
menigheten, den andra, vida mindre, för prästerskapet. I en liten
landskyrka tjänstgjorde naturligtvis endast en präst, i de större
kyrkorna funnos flera, hvilka samtidigt deltogo i gudstjänsten. En
dryg del af den katolska gudstjänsten bestod af sång eller sjungande
uppläsning. Prästerna bildade hvad vi nu kalla en kör eller, som det
fordom på latin hette, en chorus. Namnet på samlingen af sjungande
präster öfverflyttades på den del af kyrkan, i hvilken prästerna hade
sin plats. Denna kallades sålunda kor. Rätteligen borde ordet i
bestämd form hafva varit koren, men som vi veta, har det fått den
omotiverade formen koret. Det torde nu vara för sent att försöka
vidtaga en ändring till det bättre.

Menigheten hade att andäktigt lyssna till och iakttaga det som
förekom i koret. Någon egentlig aktiv roll hade den icke att utföra.
Menighetens del af kyrkan kan därför icke få annat än en tämligen färglös
benämning. Som den i allmänhet har en rektangulär grundform, kallas
den lämpligen långhus. Någon gång fick menighetens del i kyrkan en
rund grundform. Det ligger då nära till hands att använda benämningen
rundhus. [1] Var långhuset af stor bredd, måste man för takets
skull efter längden dela det i två eller flera delar. Dessa kallas
skepp. I många gottländska kyrkor äro skeppen två, [2] vanligen är

[1] I Helge Ands kyrka i Visby är menighetens del åttkantig, och Lärbro kyrka på
Gottland har kanske i början haft ett åttkantigt rum för menigheten. I dessa två fall
hafva vi tydligen att göra med en biform till rundhuset. Man har förr kallat långhuset
skepp, men detta bör undvikas.

[2] Efter tysk sed kallar man en kyrka, hvars långhus är deladt i skepp af samma
höjd, en hallkyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhkykonst/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free