Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 2 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antalet ojämnt, hvadan
man talar om ett midtskepp
och två eller flera
sidoskepp.

1. Fornkristen basilika, plan.

I allmänhet
uppfattar man tornet som
en nästan nödvändig
del af kyrkan. Men
torn saknades fordom
mycket ofta — en så
ansenlig kyrka som
Linköpings domkyrka
hade under medeltiden intet torn — och kunde saknas, ty det har alls
ingen betydelse för gudstjänsten, är således en vida mindre viktig del än
koret och långhuset.

Ordet kyrka är af grekiskt ursprung och betyder Herrens hus.
På latin hette detta domus Dei, hvilket småningom kom i viss mån att
inskränkas till de större kyrkorna, biskopskyrkorna; det latinska namnet
förekommer än i dag i ordet domkyrka. En sådan kallas äfven katedral,
efter den stol (cathedra), som för biskopens räkning var ställd i
närheten af högaltaret. I våra medeltidsskrifter
kallas en större kyrka mönster,
af monasterium, som ursprungligen
betydde kloster.

Kyrkorna voro orienterade, d. v. s.
lågo med koret, kyrkans viktigaste del,
åt öster (på latin oriens).

2. Romansk basilika, plan.

Som arf från den fornkristna tiden
lät man under medeltidens första skede i Sverige koret få åt öster ett
utsprång, som var hel- eller ungefär halfcirkelformigt. Det kallas
vanligen apsis (ett grekiskt ord). I detta utsprång anbragtes ursprungligen
en sittplats (på latin tribuna) för den främste i kyrkan förekommande
prästen. Öppningen från apsis till koret afslöts upptill af en rundbåge,
hvilken fått namnet tribunbåge.

3. Romansk basilika, längdgenomskärning.

I äldre tid var en mur uppförd mellan koret och långhuset med
en rätt liten öppning i midten, hvilken var täckt af en rundbåge.
Denna kallades triumfbågen, på grund däraf att man vid denna
anbragte det s. k.
triumfkorset, om
hvilket upplysningar
lämnas i den
senare afdelningen
af denna bok
under rubriken
kors.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>