Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 15 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungliga småfönstren hafva i regeln blifvit ersatta af större.
Portarna äro vanligen små och enkla. Endast sällan finnes inom den
upptill afslutande rundbågen ett tympanon med enkla skulpturer (exempel:
Hör, Hörby, Södra Rörum). En port i Remmarslöfs kyrka har rundbågen
bruten i två delar. Prydligare portaler förekomma i Hedenskoga,
Simris’ och Östra Herrestads kyrkor. Den sistnämnda lämnar uppgift
om mästarens namn: han hette Karl stenmästare.

33. Plan af Espö kyrka, Skåne.

34. Plan af Hammarlunda kyrka, Skåne.

35. Plan af Färlöfs kyrka, Skåne.

De skånska kyrkorna äro uppförda af olika slags stenar, sand- och
kalksten, gråsten, tuff- och kritsten, ja till och med flintblock, hvilka måste
bäddas i mycket tjockt murbruk. Från utlandet lärde man sig konsten
att bränna tegel. Tegelkyrkor äro dock ovanliga på landsbygden; den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>