Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ute å landsbygden hade man för sed att upprätta ett kors a ett
ställe, där någon människa vådligen omkommit. På Gottland och
Öland, där sådana kors gjordes af sten, hnnas flera bevarade.
Korset blef genom Kristi offerdöd å detsamma en sinnebild for
lifvets träd. Under äldre tid målade man därför gärna korset grönt.
Någon gång ser man ock å korsets sidor anbragta märken efter
af-huggna grenar, ibland skjuta grenar eller blad ut från korset.
Sedermera gjorde man det ofta förgylldt, mot medeltidens slut förekommer
det äfven med ett träkors’ naturliga brunaktiga färg.
269. Vigdtvattenskar.
Kärl för vatten.
Till förvarande af större vattenförråd användes kannor af koppar
eller malm, b vilka än kunde ställas på golf eller bord, än hängde i en
kedja och voro försedda med två pipar (fig. 270). Under gudstjänsten
var prästen skyldig att två sina händer, och af sådan orsak måste till
honom frambäras ett fat och en kanna, hvilka väl i regeln voro något
elegantare och mindre än de, som förvarades i sakristian. Prydliga
kannor, kallade lavatorier (kärl för tvättning), hade ofta form af djur
(fig. 271), en ryttare o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
