- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
313

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

313
Inom ett par minuter voro flera fönster i slottet upplysta och förskrämda ansigten
blickade ut genom rutorna. Mera folk strömmade till och ötvermannade polackerna, såväl
grefven, som hans tjenare, af hvilka en fick ett svärdshugg genom strupen och stupade
på fläcken.
”Afväpnen den skurken, men skaden honom inte!” befalde Lindenkrona, samt
tilläde: ”Men varen försigtige, att han inte smyger en dolk i edra bröst!”
Fru Märtas öfriga manliga gäster och en hemmavarande son kommo nu till platsen
med dragna vapen, samt frågade efter orsaken till det nattliga tumultet, då Linden-
krona svarade:
”Den bålde grefve Pelgenow har funnit för godt att söka förpassa mig till de
sälla landen genom ett lönmord ’till Guds höga ära’.”
”Blygs, grefve!” sade Sture.
”Andamålet helgar medlet!” svarade denne.
”Fören in honom i slottet och bevaken honom!” befalde S ure, samt tilläde: ”Spär-
ren äfven in hans tjenare, i ett af slottshvalfven och sen till, att ingen af dem kommer ut!”
”Är detta den beprisade nordiska gästfriheten!” ropade den polske grefven och
sökte att göra sig fri från de säkra tag, som Lindenkronas tjenare tagit om hans armar.
”Lönmördare,” sade Sture, ”hafva förverkat gästfriheten för sig.”
”Förbannelse!” rasade grefven.
’För bort honom!” befalde Sture.
Grefven och hans tjenare fördes till slottet.
”Är ni sårad, herr amiral?” frågade Sture Lindenkrona.
”Blott helt obetydligt,” svarade denne.
”Förbinden den sårade,” befalde Sture tjenarne.
”Skall ske, herr grefve!” svarade en af fru Märtas trotjenare.
”Är någon död?” frågade Sture vidare.
”Blott en polsk hund, som jag kom att kittla litet på strupen!” svarade samme
trotjenare.
”Kasten honom i vargklyftan och skynden åter till slottet, hvars portar väl skola
stängas,” befalde Sture vidare.
Hans befallningar utfördes genast.
Sture och de öfriga männen, som kommit till platsen begärde nu af Lindenkrona
att få veta orsaken till striden, samt huru herrarne kommit att lemna slottet och begifvit
sig ut under natten.
Lindenkrona omtalade allt från den stund, som Pelgenow tilltalat honom, deras
promenad och allt som passerat till det ögonblick, då polacken sökt att ränna sin dolk i
ryggen på honom.
”Han skall stå till rätta inför kungen!” sade Sture.
”Kungen skall kanske gilla hans beteende,” svarade Lindenkrona.
”Det är omöjligt,” förklarade en af herrarne.
”Visst inte,” sade Lindenkrona. ”Mine herrar torde erinra sig, att hans majestät
för tillfället är katolskt sinnad och har införskrifvit jesuiter, hvilka tillåta lönnmord, då
dessa ske till den katolska kyrkans bästa genom undanrödjande af en protestantiskt sin-
nad person.
Wasaättlingarne. 27 a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free