Historiskt bibliotek / Tredje delen / 53 (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fick man vid dess jordande använda kompaniets redskap; man
var icke tvungen att följa barnen på deras väg till grafven,
”men den dem följer till jordfästningen han gör väl”.

4. Ur murarmästarnes skrå 1487.

Muramästarnes skrå af år 1487 antyder genom sina
begynnelseord det nära samband som de olika skråbundna
grupperna kände sinsemellan. ”Gud vare”, heter det i det af
stadsskrifvaren Helmik Hermansson skrifna originalskrået, ”Gud vare
med alla bröder och systrar i alla embetskompanier och sällskap,
särdeles med våra bröder och systrar i vårt murmästareembete
och kompani, och styrke Gud allsmäktig vårt samqväm med kärlek
och alla goda dygder, så att vi må komma till det kompani,
som evärdeligt är i himmelrikets glädje alltid förutan ände”.
Som ett bevis för kompanibildningens nytta anföres derefter
Frälsarens ord att ”der två eller tre komma samman i mitt namn,
der är jag midt ibland dem”. Den religiösa karakteren äfven
hos handtverkarnes gilleslif var således fullt medveten och
utpräglad.

Murare, som kommit till staden och önskade vinna inträde
i kompaniet, framförde sin begäran tre söndagar i rad, och skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>