- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
147

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772.

149 *

syntes erbjuda Ryssland utsigter för dess förvärfvande. Länge bade
mellan England och Ryssland pågått underhandlingar om
afslutandet af ett förbund, lifligt eftersträfvadt af England, dels af
handels-politiska skäl, dels för att motverka Frankrikes inflytande
i Petersburg, hvilket ansågs dubbelt farligt, sedan det genom
revolutionen blifvit mäktigare i Sverige än någonsin. Man såg i
England med oro återupplifvandet af Frankrikes och Rysslands
diplomatiska förbindelser genom den skicklige underhandlaren Durands
nyligen skedda utnämning till franskt sändebud i Petersburg. Med
ännu större misstro hade engelska regeringen derjemte sett
Preussens stigande inflytande vid ryska hofvet.

Englands deltagande på samma sida som Ryssland och
Danmark i den konflikt, som nu hotade att utbryta, syntes kunna
blifva priset för återställandet af dess inflytande i Ryssland och
för afslutandet af den länge afhandlade alliansen. Ryska
kabinettet sparade ej på öfvertalningar. »Att utlofva Englands
bistånd, skrifver Gunning skulle, förmodar jag, komma att
åvägabringa den åstundade alliansen och öfvertyga Ryssland, till
hvem det bör hysa förtroende, samt motverka Durands
beskickning, hvilken med skäl kan antagas afse ett närmande till ryska
hofvet, och som, i betraktande af de närvarande farhågorna för
Sverige, törhända ej blir utan framgång.» Några dagar senare (TsZt)
inberättar Gunning, att Panin uttryckt sin otålighet att få veta
Englands beslut. Innan detta vore kändt, kunde hvarken Danmark
eller Ryssland komma till något afgörande hvad som borde
företagas. Under tiden ernade Panin råda till en afvaktande hållning,
då han väl visste, oaktadt ryska sändebudets rapporter från
Stockholm, att den makt, som Ryssland för närvarande kunde
uppställa mot Sverige, måste blifva underlägsen. Derjemte
försäkrade han, att konungen af Preussen icke varit invigd i
hemligheten om revolutionen — så långt gick nämligen den
engelske diplomatens misstroende mot Fredrik II, att han misstänkte
revolutionen hafva blifvit tillstäld på dennes hemliga uppmaning!
— att företaget vore mot Preussens intresse och att Ryssland
kunde vara säkert på dess bistånd.

Någon tid derefter ankommo Fredrik II:s försäkringar i
samma syfte, hvilka höjde ryska regeringens tillförsigt och
föranledde Panin att göra engelske ministern följande förtroliga
ff is t. Bibliotek. 1879. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free