Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
ELOF JTEGNÉR.
34
öfvertyga Englands statsmän, att revolutionen borde uppfattas på
samma sätt i England som i Frankrike, dâ de båda makterna
liade gemensamma intressen. Han underlät dervid icke att
underblåsa missnöjet med Ryssland och misstroendet mot Preussen;
Polens delning, som väsentligt förändrat Europas maktställning,
utan att Frankrike och England dervid blifvit tagna till räds.
utgjorde i sjelfva verket en för dessa båda makter gemensam
anledning till missnöje1). — Engelska kabinettet visade dock en
afgjordt tillbakadragen hållning; och det språk det lät sitt
sändebud i Paris föra, var ej oväsentligt olika det som fördes i
Petersburg. D. 18 Sept. skref lörd Suffolk, med anledning af
d’Aiguillons yttrande om gemensamheten af Englands och
Frankrikes intressen, att detta påstående i en persons mun, hvilken
noga kände de olika syftena hos de båda olika riksdagspartier,
som varit understödda af hofvet i Versailles och från
England, vore »ett hån mot sunda förnuftet»; samt föreskref att
härpå borde endast lemnas det allmänna svar, att engelska hofvet
ansåge statshvälfningen i Sverige såsom en händelse, den der
med rätta kunde väcka oro hos dess nordiska grannar. Någon
tid derefter (d. 9 Okt.) afsändes bestämda instruktioner till
engelske chargé-d’affaires i Paris S:t Paul att på det bestämdaste
förklara för franske utrikesministern, utan att afvakta att denne
började att vidröra frågan, »att ehuru konungen af England
önskade bibehålla det goda förståndet mellan de båda hofven, han
ingalunda skulle förblifva en likgiltig åskådare, om Frankrikes
neutralitet under någon form skulle brytas — genom att sända en
flotta till Östersjön eller genom ett anfall på ryska flottan i
Medelhafvet gemensamt med Spanien». Sedan ofvanstående
förklaring blifvit afgifven, inberättar engelska sändebudet (21/10), att
d’Aiguillon försäkrat, att härom alldeles icke vore frågan, och
erbjudit sig att lemna honom en skriftlig försäkran —
»trés-po-sitivement et ministeri e 1 lem en t » — att Frankrike vore långt ifrån
att vilja understödja Sverige, om det ginge anfallsvis tillväga eller
gjorde några försök till utvidgning på sina grannars bekostnad, samt
icke i detta fall skulle lemna understöd hvarken med flotta eller
penningar eller på något annat sätt; och om England då skulle
’) Engelske chargé d’affaires i Paris Blaquières till Suffolk % 1772. En del
af de engelska sändebudens i Paris berättelser, hvilka närmast legat till grund
för den följande framställningen af franska diplomatiens verksamhet rörande
Sverige vid främmande hof’, finnes tryckt hos Räumer II: 558 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
