- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
447

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danmark fick ett efterlängtadt tillfälle att spela den oskyldiges
roll. Säkerligen hade likväl Fredrik ej mera benägenhet för
underhandling än Erik. Endast vapnen kunde numera fälla
utslaget mellan de stridande.

Äfven utan något understöd från Europa saknade Erik XIV
ej krafter att upptaga den af Fredrik II kastade stridshandsken.
Det kapital af styrka, som landet samlat under Gustaf Vasas
regering, hade ej ännu hunnit förbrukas. Om krigsmakten hade
Erik ock synnerligen vinnlagt sig. Den armé af omkring 15,000
man, som Gustaf Vasa underhållit mot slutet af sin lefnad, hade
han ökat till 48 fänikor fotfolk, fördelade på 4 regementen, samt
till 16 fanor ryttare, allt förutom adelns folk och tyskarne [1].
Ännu mera hade Erik sökt utbilda sjöförsvaret. Genom att
bevära en del af de i finska viken upptagna skeppen, genom att
uttaga för kronans räkning de bästa bland städernas handelsfartyg
samt genom nybyggnader hade han satt flottan i sådant
skick, att den genast vid krigets utbrott kunde uppträda med
jämngod styrka mot fienden och sedermera tidtals beherskade
Östersjön. Endast en del af rikets krigsmakt var likväl det ögonblick,
då striden utbröt, redo att begagnas. En ej ringa del befann
sig i Finland för att kufva Johans uppror. Fredrik hade
verkligen i en gynsam tidpunkt förklarat krig.

Han var ock full af förhoppningar att snart göra slut på
detsamma [2], då han lemnade Köpenhamn d. 25 Juli [3] för att
sätta sig i spetsen för sin här. Befallningar hade förut utgått
om vägarnes i stånd sättande ej blott i Halland utan ock i
Skåne och Blekinge, så att man med grofskytt kunde framkomma
till Kalmar [4]. Emellertid var det ej mot denna stad det första
anfallet kom att riktas. Efter att d. 28 Juli hafva tillsatt en
regering i Köpenhamn [5] drog Fredrik d. 4 Aug. från
Helsingborg med sin här. Denna bestod af ej mindre än 60 fänikor
fotfolk och 9 fanor ryttare [6] samt beräknades till 28,000 man.


[1] Vitt. Ak. Handl. 3, 307. Denna styrka fanns ej blott på papperet
utan, så vidt jag kunnat se af omtalade fänikor, äfven i verkligheten.
Anmärkningsvärdt är Smålandsfänikornas stora antal. Fänikornas styrka var
högst olika. N. Persons Smål. fänika var öfver 1000 man. M. Nylännings
däremot blott 356. I medeltal torde de kunna uppskattas till 500 man.

[2] Dorotea t. Fredrik d. 29 Sept. D. Geh.-arch. Aarsberetn. 1. 153—155.

[3] Chytræus 1 Aug. 1563. Reg. Dipl. Hist. Dan.
[4] D. 21 Juli t. Sten Bilde m. fl. T. o. a. L.
[5] T. o. a. L.
[6] Grynter till kejsaren d. 11 Sept. 1563. (Meddel. af bibl. Styffe).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:00:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/histbib/6/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free