Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiska Program - I. Program och tal vid medicinæ doctorspromotionen i Upsala 1841 - Program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innersta djup. Den utgör den väldigaste ifrån naturbetraktelsen
sjelf utgångna protest, vetenskapernes häfder hafva att uppvisa, emot
materialismens grundidé, och, om ännu icke den sednare gjort sig
till herre öfver allt slags naturforskning, har man derföre
hufvud-sakligen att tacka Linnéanismen.
Om man nu betraktar den Linnéiska verldsåskådningens
princip och tendens i dess förhållande till framtidens forskning, så kan
endast den, som ytligt uppfattat den förra, påstå att den redan
utspelat eller snart skall utspela sin role. Om icke den gamla satsen
»Magna est veritas et prævalebit», vore så bekräftad af
verldshisto-rien, att något tvifvel derom icke kan äga rum, skulle man kunna
medgifva möjligheten deraf, att den materialistiska naturforskningen,
ædan dess sectatorer lärt att inse dess skarpa motsats till
Linnéanismen, skulle kunna öfverväldiga deuna och göra dess tendens helt
och hållet om intet Men om Linnéanismens ande fortfar att
genomtränga naturbetraktelsen, återstår för densamma en ännu större
role, än den, hvilken den hittills utfört, så stor äfven denna må vara.
Först då, när generationen äfven i vetenskapen gäller såsom den
individuella lifsprocessens positiva kraft och såsom den organiska
verldens omedelbara grund, synes mig Linnéanismens idé hafva
uppnått sin fullständiga utveckling och, om detta en gång sker,
hvilket jag med säkerhet hoppas, skall inför den, som vid betraktelsen
af culturens historia förmår intränga till djupet af idéernas
utvecklingsprocess, Linnés namn oragifvas med en nyfödd glans, och
erhålla den höga plats i den vetenskapliga forskningens pautbeon som,
så beprisadt det äfven redan varit och är, likväl ännu icke blifvit
detsamma tillerkänd.
En särskild uppmärksamhet förtjenar äfven characteren af
Linnés forskningssätt. Uti all vetenskaplig betraktelse kan ett
tvåfal-digt förfarande användas. Å ena sidan kan man, utgående ur en
theoretisk princip, försöka att under densamma underordna det
facti-ska, som erbjuder sig åt iakttagelsen. Detta förfarande har blifvit
användt ej allenast af vissa philosophiska secter, genom deras
så-kallade constructiva methoder, utan äfven och måhända i ännu högre
grad af empiristerna, ty dessa låta den theoretiska principen ej blott
gälla allt inom sjelfaa begreppsbildningen, ehuru denna hos dem i
allmänhet icke får betyda särdeles mycket, utan genom experimentet
modificera och förändra de sjelfva factum, så att detta får en annan
skepnad, än detsamma äger i sitt naturliga skick. Det andra
förfaringssättet består åter uti att uppfatta det faetiska, sådant det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
