- Project Runeberg -  Valda skrifter / Tredje delen /
187

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - IV. Om universitetsinrättningens betydelse (1833)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i det sträfvande till suprematis öfver litteraturen, som rotar sig i
deras princip och utan hvilket de nedsjunka till obetydlighet, hylla
det begreppets herravälde öfver forskningen, hvilket vi ofvantöre
anmärkt, såsom återverkande på den ideella evolutionen med en
hämmande kraft, och derigenom utgörande ett skarpt utmärkande drag
af vårt tidehvarfs sjukliga rigtning. Akademierne utgöra organer
för begreppets magt, för det bestående i meningarne, för kunskapens
uppkomst, för finnandet af det förgängliga, i motsats emot idéen,
det evolutiva, vetenskapen och sökandet af det eviga. Der de
förmå genomföra sin princip och göra den i alla rigtningar gällande, måste
de hos bildningen åstadkomma en yppig tillväxt af kunskap,
hvilken i synnerhet visar sig i den rigtning, som - af det herrakande
begreppet bestämmes, samt hos tänkesättet en förtröstan på
kunskapens förädlings- och räddningsförmåga, som, i samma mån den
blir öfvervägande, fördunklar medvetandet af det eviga och
bortvänder sinnet från deu öfvertygelse om detta, som uttalar sig i
religionen, ocb ifrån det sökande derefter, som utgör vetenskapen. En
sådan, af kunskapens öfvervigt utmärkt, character hos bildningen är
åtföljd af en frånvaro af allt, som uttrycker en mera genomgripande
ideell kraft, och isynnerhet af detta vetenskapens högre sökande,
hvarigenora den ådagalägger medvetandet af sitt eviga mål och det
deri grundade oberoendet af sina egna alsters återverkande magt. —
Tillämpningsskolorna gå ännu längre i försöket att blifva oberoende
af den ideella kraft, som uppkommer genom ungdomens utveckling.
De tillägga densamma ej någon högre betydelse än den af
uppfattningsförmåga, men anse denna för mägtig att emottaga och med
sig införlifva practiska maximer, hvilka utifrån blifva meddelade.
Genom den nära beröring, hvaruti tillämpningsskolan vill
sammanhålla ynglingen med det blifvande lefnadsyrkets fordringar,
tillerkänner den åt dessa den positiva betydelse, som universitetets
princip antager hos ynglingens egen evolution. Men dessutom
innehåller tillämpningsskolans princip, att den practiska maximen icke
har i mannaålderns erfarenhet sin nödvändiga rot, emedan den utan
att ifrån denna omedelbart utgå kan blifva ynglingens tillhörighet
Om man således strängt uppfattar tillämpningsskolans tendens,
inne-håller den en förnekelse af all ifrån personlighetens inre utgående
positif inflytelse på den practiska maximen. Man skulle derföre
kunna säga, att om en trädgårdsmästare rifver blommorna af
fruktträdet och i deras ställe fastbinder gammal frukt från det förflutna
året i tanke att denna med det förra skall sammanväxa, han nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:11:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/3/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free