- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
46

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intrycket af de nya känslorna kallade han på fullt allvar
sin skådespelartid glansperioden — Ahlström bade då varit
en hygglig kamrat och fastän han kommit sig upp i världen,
skulle han säkerligen ej se en gammal bekant öfver axeln.

Direktör Ahlström mottog Svan mycket hjärtligt, kal-
lade honom sin käre vän och tryckle hans händer på ett
synnerligen lofvande sätt. Uppmuntrad däraf ryckte Svan
genast fram med sitt ärende, och Ahlström tycktes ej blifva
det minsta öfverraskad, han smålog tvärtom förbindligt.

— Är hon vacker? — frågade han blott, ingenting
vidare.

— Hon är lik mig — svarade Svan med oefterhärmlig
stolthet.

Ahlström dolde skickligt ett sarkastiskt leende och
mönstrade kritiskt den skinntorra figuren framför sig. Ägde
dottern faderns klumpiga jättenäsa, utstående kindkotor
och väldiga käkben, ville han ej gifva mycket för hennes
utseende, men det låtsade han ej om utan sade:

— Skicka hit henne i morgon får jag se . . .

Svan gick nöjd. Hvad en ihärdig otur nekat honom,
det borde hans dotter snart hafva eröfrat igen, namnet
Svan skulle få klang hädanefter.

Julia infann sig på utsatt tid hos sin blifvande direktör.

— Gud ske lof, ni är inte det minsta lik er pappa —
sade denne och klappade henne välvilligt under hakan. —
Ni får börja i morgon dag. Välkommen klockan elfva!
— Han nöp henne lätt i den fylliga kinden, och glad
skyndade den unga flickan hem för att berätta sin lycka.

— Hå kors, att du också ska bli något — inföll mo-
dern med en skymt af afundsjuk beundran i sin stämma.

— Låt nu se, att du gör namnet kändt, aktadt och
äradt! — sade fadern. — Och så, min dotter, var dygdig!

Julia nickade lätt, det föll af sig själft allt det där.

Som hon emellertid ej visste, hur det skulle gå till,
måste hon att börja med följa direktör Ahlströms anvis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free