- Project Runeberg -  Sjelf-biografiska anteckningar /
85

(1901) [MARC] Author: Lars Johan Hierta With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

minnen, f. d. statsrådet och chefen för
ecklesiastik-departe-mentet, biskopen Heurlin skall, vid ett samtal i ett sällskap
om den Straussiska boken, hafva yttrat: »ja, det vete f—n ändå
om inte Strauss har rätt». — Men det var icke nog med åtalet
emot denna skrift. Under tiden öfverhopades jag, som i
egenskap af förläggare naturligtvis togs för hufvudet, uti några
rättrogna tidningar med riktiga förbannelser; detta skedde
synnerligen i Svenska Biet. Såsom exempel på tonen i dessa
utfall kan citeras ett tillfälle då den första försvarsskriften i
tryckfrihetsmålet var ingifven till domstolen; några frågor hade deri
blifvit framstälda huru man skulle förlika vissa föreställningar,
enligt dogmernas bokstafliga lydelse, t. ex. med katechesens
förklaringar. I katechesen läres nämligen att Gud är en ande,
ett osynligt väsende och allestädes närvarande, i andra
trosartikeln åter står det, att Christus sitter på Guds faders liögra
hand. Huru nu förlika, dessa båda läroartiklar, mente
svaranden. Ar det icke en ren nödvändighet att uppfatta det
senare såsom en bild, d. v. s. mythiskt, då en osynlig ande som
är allestädes närvarande icke kan hafva någon högra eller
venstra sida. Detta fann Svenska Biet så förfärligt att det
påstod, att »ingen annan än Belzebub sjelf kunde hafva
författat en sådan skrift».

Hvad mina industriella sysselsättningar angår, så torde
angående en deribland, såsom beträffande tillverkningen af en
artikel af mycket allmänt bruk, få nämnas att jag råkat vara
den som först föranledt stearinljusfabrikationens införande med
någon framgång här i landet. Det var under en vistelse i
London år 1837, som jag första gången såg stearinljus, hvilka
då här ännu voro nästan okända för allmänheten, och det
förekom mig lockande att söka införa en sådan tillverkning äfven
i Sverige, hvartill ett försök, som jag dock ej visste af, väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 16:15:41 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hljbio/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free