Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Sången. Gudaförsamling. Athenes besök på Ithaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men då den kloka Penelope nu, Ikarios’ dotter,
hörde hans härliga sång, där hon dvaldes i ovangemaket,
skyndande steg hon då ned utför trappan den höga i huset;
icke allena, men följd av tvenne betjänande tärnor.
Men då hon lände till friarna fram, den härliga kvinnan,
syntes hon stanna i dörrn till den väluppmurade högsal,
höljande kindernas par med det fina och glänsande doket,
medan en tärna tog plats på vardera sidan om henne.
Därpå hon gråtande talade så till gudomlige skalden:
"Femios, många du kan ju ock andra förtjusande sånger
både om gudars och människors dåd, som av skalderna prisas;
någon av dessa då sjung, där du sitter, och medan de andra
dricka i tystnad sitt vin, men sluta den sorgliga sången,
vilken i djupet av hjärtat mig skär, så ofta jag hör den,
därför att ingen blev drabbad som jag av en sorg utan ände.
Sådan den älskade var, som jag saknar och minnes beständigt,
hjälten, vars rykte sig brett över Hellas och innersta Argos."
Henne Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Varför, o moder skall så du förmena den älsklige skalden
att oss förnöja helt fritt, som han känner sig manad av hågen?
Icke är skalden den vållande alls, utan Zeus har det vållat,
vilken beskär, vad han vill, åt envar ibland strävande mänskor.
Ingen förtycka det må, att han sjunger danaernas ofärd;
städse den sången blir hållen för bäst och av människor prisad,
som med den nyaste klang kringljuder de lyssnandes öron.
Härda du måste nu sinne och själ att den höra med jämnmod.
Minns, att Ulysses den ende ej var, som gick miste om hemkomst
fjärran i Troja, ty många ju ock av de andra förgingos.
Gå nu i våningen in och dig ägna åt sysslorna dina,
vävens och sländans id, och befall tjänarinnornas skara
göra sin gärning med flit, men att ordna kan männerna anstå,
främst av alla dock mig, ty min är makten i huset."
Slagen av häpnad hon vände då strax till sin våning tillbaka,
under det sonens förståndiga ord på sitt hjärta hon lade.
Upp till sitt ovangemak hon begav sig med tärnornas följe,
där hon Ulysses begrät, sin älskade man, tills Athene
göt på den sörjandes ögonlock den ljuvliga sömnen.
Växte nu friarnas larm därinne i mörknade salen,
alla de brunno av lust att få dela den dejligas läger.
Tog då Telemachos ordet bland dem, den vettige yngling:
"Hören mig, trotsiga män, I min moders friare alla!
Nu må vi hava i gillet vår lust, och vare här icke
stoj eller larm, ty en njutning det är att en sångare höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
