- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
278

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde Sången. Patroklos kämpar och faller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trotsig ännu i sin död, och ropade så till sin stridsbror:

»Älskade Glaukos, du hjälte bland män, nu måste du te dig
både som ypperste lans och som oförskräcktaste kämpe,
nu må du önska dig mördande kamp, så sant du är hurtig.
Först skall du skynda omkring och till Lykiens höfdingar alla
rikta ett maningsrop, att de skola Sarpedon försvara,
men därefter skall också du själf mig med kopparen värna.
Ty jag skall blifva för dig till en skam och försmädelse framgent
ända till senaste tid, om du låter achaiernas söner
draga mig rustningen af, sedan fallen jag ligger vid skeppen.
Därför stå manligen fast och egga de öfriga alla!»

Medan han talade så, kom döden och höljde på honom
ögon och näsa och mun, och Patroklos med hälen på bröstet
ryckte sin lans ur hans lif, och mellangärdet då följde,
och som han udden drog ut, ref han ut hans själ med detsamma.
Men myrmidonerna hejdade där hans frustande hästar,
som ville skena sin väg, då de slitit sig lösa från vagnen.

Glaukos af smärta betogs, när han hörde den döendes stämma,
honom i hjärtat det skar, att han icke förmådde att hjälpa.
Armen han klämde med handen, ty svårt honom pinade såret,
som, då han stormade fram, honom Teukros skjutit med pilen
uppe från murens höjd för att värja de sina för ofärd.
Bedjande ropte han an fjärrskjutande guden Apollo:

»Hör mig, o gud, hvar du är, om i Lykiens bördiga nejder
eller i troernas land, ty du allestädes kan höra
den, som i vånda är stadd, såsom jag nu våndas och lider.
Ve, detta grufliga såret jag fått, och de bittraste smärtor
stingande genomfara min arm, och icke vill blodet
låta sig stanna; min skuldra är styf och förlamad af såret,
lansen jag stadigt ej hålla förmår, och mot fienden kämpa
mäktar jag icke. Och död är Sarpedon, den ypperste hjälten,
sonen af Zeus, men sin egen son vill ej guden beskärma.
Hjälp mig, o härskare, du och hela det rysliga såret,
smärtorna söf och förläna mig kraft att i lykiska hären
tala in mod i kamraternas själ och dem egga till striden
och att desslikes själf kunna kämpa om stupade vännen.»

Bedjande talte han så och blef hörd af Foibos Apollo.
Smärtorna söfde han strax och stannade blodet, som mörkrödt
sipprade fram ur hans grufliga sår, och göt mod i hans hjärta.
Glaukos sig fröjdade högt, så snart han förnam i sitt sinne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free