Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och historiska upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 (sid. 57). ”Att bo som en furste i Hartecamps slott,
Och lefva för forskningen blott”
Borgmästaren i Amsterdam, Georg Clifford, en rik man och stor
blomsterälskare, hade med högst betydliga kostnader samlat från alla
verlds-delar naturalster i riklig mängd för sitt naturaliekabinett och sina
blomsterodlingar vid sin landtgård Hartecamp, belägen i närheten af Harlem.
På tillstyrkan af sin läkare Boerhaave, föreslog Clifford Linnaeus att
Hytta till Hartecamp, för att ordna och vetenskapligen beskrifva hans
dyrbara samling af lefvande växter. Förslaget, hvilket tillika åtföljdes
af det frikostiga erbjudandet af fritt logis och vivre, samt ett
årshono-rarium ”af 1000 Gulden” antogs af Linnaeus, som härigenom blef försatt
i den lyckligaste ställning han kunde önska sig, för att i allt lugn få
egna sig åt sitt älsklingsstudium.
34 (sid. 62). ”Och flyger kring så lätt som vind pä vågen”.
Linnaeus har i ett bref till von Haller i Göttingen berättat, att en af
hans vänner, hemma i Sverige, förrädiskt sökt vinna hans fästmös hand,
under hans vistelse i Holland. En tid af 3 år hade af flickans fader
blifvit bestämd för Linnaeus att bereda sig till en sådan ställning, att han
kunde inträda i äktenskap; men till följd af flera orsaker uteblef L. öfver
den beramade tiden. Den förrädiske vännen friade då till L:s fästmö,
under föregifvande att L. ej mer skulle återkomma; och han lärer varit
nära att vinna flickans föräldrars bifall, då en vän till L. upptäckte
sveket och hindrade det låga anslagets fullbordan. (Se Stöver, hvilken
citerar Linnaei eget bref härom till Haller). L., underrättad om förhållandet,
genom bref hemifrån, lemnar nu Holland, för att återvända hem.
35 (sid. 66). ”Ty vår Boerhaaves hjerta ni vunnit har,
Och sin dotter åt eder han ger;
Till son och till arfving han eder tar,
Om ni här vill slä eder ner”
Hedin skrifver i sitt äreminne öfver Linné, sid. 75: ”Historien säger
med visshet, att det berott af Linnceus att emottaga till brud Boerhaaves
enda dotter, med en million Gylden i förmögenhet, och med löfte att
efterträda sin Svärfar, såsom Professor i Leyden.” Den tillämnade
bruden var — som vi genom bref från Holland fått veta — den yngsta, och.
vid Linnaei vistelse derstädes, den enda qvarlefvande af Boerhaaves 3:ne
döttrar. Hon hette Johanna Maria och var född år 1712.
36 (sid. 67). ”Tre år ha ju redan förgått
Se’n hemmet jag lemnat; hon äter är fri”
Se härom anmärkningen vid n:r 34.
37 (sid. 68). ”Som en dotter hon är honom kär.”
Linnaeus skrifver härom: ”Sjelfva naturen favoriserade Linnaeum
dermed, att hon lät igenom hans flit och föranstaltande den sköna Musa”
(Paradisträdet) ”första gången blomma i Holland, hvilken besågs såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
