- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
149

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

OTTO ARNOLD PAYKULL.

149

ocli skickligaste jurister1). De vigtigaste försvarsskälen voro:
att Paykull lika litet som hans fader någonsin svurit svenske
konungen trohet, att han lemnat Lifland redan vid unga år och
långt före krigets början redan varit i saxisk tjenst anstäld
samt att han, såsom ej blott tillfälligtvis, utan beständigt
utflyttad från Lifland, äfven af svenska myndigheterna blifvit erkänd
som ut län di ng derigenom, att han efter försäljningen af sitt
fädernegods debiterats för 10:nde penningen. Till hans förmån
åberopades ock 12 § af de adliga privilegierna. Hofrätten fann
dessa skäl vara, om ej frikännande, dock såsom »lindrande
omständigheter» tungt vägande. Hon undandrog sig derföre att
fälla afgörande dom, utan nöjde sig med att i ett utlåtande
sammanfatta dessa lindrande omständigheter och hemställa dem
som benadningsskäl till konungens pröfning.

Den efter Fassmann stundom upprepade sägen, att August
skulle för Karl visat det af Paykull kort före slaget vid
Varsjav skrifna brefvet och att Karl egentligen med anledning af
detta skulle blifvit retad till en oblidkelig förbittring, som den
fångne generalen fått umgälla med sitt lif, låter barnslig
alltigenom. Vid dylika meddelanden, da de ej afslöjade något
löftesbrott eller en nedrighet, plägade Karl ej fästa nägot afseende.
Redan af Dahlberg hade Paykull betecknats som konungens
»vasall»; i avocatoriet hade uttalats de grunder, efter hvilka
han komme att behandlas, och dessa bekräftades genom
hof-rättens dom af 1702. Såsom domfäld statsbrottsling förvarades
han ock redan frän början af sin fångenskap. Målets
återupptagande anbefaldes, men i ordalag, som mera antydde en yr kan
på brottslighetens klarare ådagaläggande och straffets snara
verkställande än möjligheten af en frikännelse. Hofrätten vagade
endast anföra de skäl, som talade för en benådning; men äfven en
sad an var för Karl motbjudande. Det svenska samhällets
statsrätt på Karl XI:s och Karl XII:s tid hvilade pä några få enkla
grundsatser; men dessa grundsatser fasthöll os med jernhärd
stränghet och utdrogos obevekligt till sina yttersta si ut följder.
De drefvos hänsynslöst till sin spets i förfarandet mot PaykulL

Pä konungens befallning uppsatte O. Hermelin en
resolution 2) med anledning af hofrättens hemställan. Genast i bör-

J) Kelch II. 557.

2) Större delen af konceptet är i behåll., nyligen funnet vid ordnandet af
de Hermelin ska papperen, och förvaras i riksarkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free