Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
C A EL SILFVERSTOLPE.
6
har den egentliga sammansvärjningen skulle hafva skett, som
sedermera blef föremål för Nämndens beryktade ransakning pa
Svartsjö, men som icke ens Jöran Persson kunde leda i bevis.
De misslyckade friarefarderna bidrogo till konungens
misstankar, som i första rummet träffade Stureslägten. Fjorton dagar
efter det att Svante Sture undertecknat sin förpligtelse att såsom
Sveriges drottning hvila hvem helst konungen kunde komma att
utse till sin brud, mötte konungen en af grefvens jägare, Nils
Persson, på gatan, da denne kommit till staden med villebråd
och skulle till en smed bära sin bössa för att lagas. Han
kastades genast i tornet och efter tre dagar lät Jöran Persson med
honom anställa pinliga förhör, för att tvinga honom tillstå, att
hans husbonde befalt honom skjuta konungen. Jöran Persson
lofvade honom först 100 daler om ban ville vittna detta, men
da han vägrade, lät ban, enligt en samtida berättelse *), på hans
bröst uppbränna två i bränvin dränkta skjortor; han kunde
likväl icke förmås att vittna falskt. Något sådant vittnesbörd
synes dock irke hafva varit af nöden, tv när ban inför Nämnden
anklagades, blef ban utan vidare omständigheter dömd till döden.
Konungen lär dock hafva gifvit honom nåd, hvarefter Jöran
Persson sände honom till straffarbete i Sala grufva.
Ransakningen pä Svartsjö började den 8 Maj2). Vid pass
en månad förut 3) blef Gustaf Ribbing, den man som var utsedd
till konungens och Jöran Perssons verktyg, inkallad inför
Nämnden för att der mundtligen redogöra för hvad han hade sig
be-kant om de misstänkte herrarnes stämplingar. Hans vittnesmål
vid detta tillfälle var hufvudsakligen en bekräftelse på den
redogörelse ban redan i början af året afgifvit 4). »Onödd och
otvungen» sade ban sig hafva hört af herr Gustaf Olofssons
egen mun, äfvensom af tvenne grefve Svantes tjenare5), att
grefve Svante, grefve Per och herr Gustaf Olofsson stämplat
allt ondt mot konungen, velat förhindra hans giftermål och
låtit förstå att, om ban icke ville taga till gemål, den som de
skulle föreslå, så ville de »något anrätta, som icke duga skulle,
’) Hand), rör. Skand. Hist. IV, s. 121.
2) En utförlig skildring häraf meddelas i Ahlqvist* uppsats om
»Störe-inorden i Hist. Bibi. 1877.
3) Domb. d. 5 Apr. (Koncept. K a A
4) 1). 7 Jan. Tr. i Hist. Bibi. 1877, s. 149—150.
5) Lasse Hök i Korpeboda i Lnrfs socken och Germund Persson på Källon
invid Leckö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
