Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
OSKAR FYHRVALL.
bekommas, så att linodlingen måste inställas; ocli den spanmål,
som Stockholmarne tillliandahöllo, var gemenligen från Tyskland
samt kunde icke användas till utsäde kring Botniska vikens
stränder 1). Likaledes började småningom äfven i de norra
orterna fredens välsignelser att visa sig i en större företagsamhet
och deraf ökad afkastning af ortens produkter. Man företog
här och der upprensningar af vattendragen, hvarigenom förut
otillgängliga skogstrakters afkastningar gjordes åtkomliga. Men
härigenom uppstod i Stockholm ett sådant öfverflöd pä
norrlandsprodukter, att köpmannen ofta nog vägrade mottaga dem till
hvad pris som helst, och att uppstadsborgaren sålunda trycktes
på dubbelt sätt.
Af allt detta föranleddes städerna till ett allt bestämdare
uppträdande mot hufvudstaden, dervid de äfven vanligen ifrigt
understöddes af sina respektive landshöfdingar, som i sina
riksdagsberättelser och andra skrifvelser fram h öl lo städernas ocli
landsbygdens usla tillstånd och stora fattigdom, samt uppvisade
det hela såsom en följd af det rådande handelssystemet.
Särdeles verksam i detta hänseende visade sig landshöfding
Gripenhjelm i Vesterbotten äfven s o in Frölich och Piper i Österbotten.
1 sin berättelse till 1734 års riksdag förordade den förstnämde
en stapelstads anläggande vid Ratan 51 2 mil norr om Ume, och
när under samma riksdag Vesterbotten städer till Kungl. Maj:t
ingått med en samfäld petition i ämnet begärande antingen att
med ett skepp om året från hvarje stad få segla till hämnarne
vid Östersjön eller en stapels inrättande, understödde han ifrigt
denna deras ansökan. Af Kungl. Maj:t remitterades den till
kammar- och kommersekollegierna, som efter landshöfdingens
hörande skulle inkomma med förslag till resolution. »Emedan
petitionen på åtskilliga håll torde förefalla föga smaklig»,
inskränkte sig landshöfdingen att börja med i sitt svar att föreslå
en stapels inrättande i Ratans liamn, äfvensom att alla
viktualie-varor skulle förbehållas Stockholm. Men sedan städernas
riksdagsfullmäktige lemnat Stockholm, ansågo kollegierna, att äfven
denna stads borgerskap borde få yttra sig öfver ansökningen,
samt delgaf densamma åt stadens magistrat. Nu bröt stormen
först riktigt lös. I inlagan liade städerna vändt sig förnämligast
mot rättsgrunden för Stockholms öfvervälde eller dess privilegier,
!) V.-N-.s städer 1723; V.-B:s 1734. Se för öfr. för ofvanstående Städernas
samfälda besvär. Norrl. 1614—1792. R.-A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
