Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
NILS HÖJEß.
klingar en till mßtes den gamla kronistens vemodiga ord: »Vårt
land är stort och fruktbart, men det är ingen ordning ibland
oss, kom hit och herska öfver oss!» Hvad under då att man
med den segaste envishet hänger sig fast vid ett exempel på
en slavisk statsbyggnad, på hvilken historiens ljus endast
sparsamt faller, och som derför lemnar ett vidt spelrum åt gissningar
och konstruktioner. Detta är så mycket mindre underligt, som
exemplet gäller slavernas största och mägtigaste samhälle, hvars
slaviska ledare i våra dagar tro sig kallade att samla alla
slaviska folk till en slavisk ståt, såsom deras förfäder fordom skulle
hafva samlat alla ryska stammar till ett ryskt rike.
Emellertid är ryska rikets skandinaviska ursprung bevisadt
genom så många samstämmiga intyg, att det numera icke kan
af någon opartisk domare förnekas, försåvidt han tagit kännedom
om handlingarna i målet. De allra flesta af dessa intyg voro redan
framdragna i början af detta århundrade, och svenska läsare hade
fått en systematisk öfversigt deraf vid midten af 1830-talet i
Cronholms Fornnordiska minnen och ännu bättre i Strinnholms
historia. Kom så 1844—45 den lärde Kuniks Die »Berufung
der schwedischen Rodsen durch die Finnen und Slaven», och med
skäl kunde man fråga: hvad göres oss mera vitne behof?
Dessa bevis äro, i största korthet angifna: 1) Den äldsta
ryska krönikans berättelse om varägernas inkallande öfver hafvet,
dess konseqventa användning af ordet varäg i betydelse af
skandinav, och den betydande rol, hon tilldelar dessa varäger
under det ryska rikets barndom; samma krönikas användning af
ordet rus för äldre tider i en gifven motsättning till slaver och
dess identifiering med eller underordnande under ordet varäg;
2) Denna inhemska källas bekräftelse hos grekiska, arabiska och
vesterländska krönikörer, som ögonskenligen använda ordet cPwç,
rus, russi i betydelse skandinaver eller i Ryssland bosatta
skandinaviska nybyggare och äfven på några ställen uttryckligen
angifva denna betydelse; 3) De till vår tid bevarade fornryska
namnen, som med få undantag äro rent skandinaviska och
närmare bestämda svenska; 4) Andra språkprof på fornryskan,
som blott ur skandinavisk tunga kunna nöjaktigt förklaras och
dessutom uttryckligen angifvas såsom icke slaviska af den
författare, som bevarat dem.
Emellertid hafva alla dessa skäl af ofvan angifna grunder
icke gjort tillfylles för antinormannisterna, som äfven retats till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
