- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
84

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

S. J. BOETHIUS.

betänkligheter, dock skulle komma till Stockholm och till riksdagen
fortfara med regeringen, då herrarne nu likväl lofvat skrifva till
Flemming i enlighet med den sända kopian, »den vi oss låta
behaga, ändock den hade bort något hårdare vara». Ville Flemming
ändock ej rätta sig, ämnade ban göra hans makt »stäckare»,
hvarvid han räknade på deras hjelp. Det skulle dock ske med
tillbörlig »beskedenhet», så att ingen »vidlyftighet» däraf
förorsakades 1).

Omkring en hel månad hafva åtminstone några af riksråden
efter denna uppgörelse i och för regeringsbestyr måst med hertigen
dröja i det »mödosamma och vedervärdiga Stockholm» 2). Några
vidlyftiga skriftliga förhandlingar mellan hertigen och rådet
synas ej därvid hafva förekommit, 3) men källorna bevara dock
åtskilliga spår af deras verksamhet. Sålunda var det nu som
riksdagskallelsen utfärdades (den 5 Augusti) och förmodligen
syftar på förhandlingarna om denna åtgärd Ture Bjelkes uppgift,
att herrarne gjort sig mycken möda att få mötet uppskjutet,
tills svar kommit från konungen, samt att få
öfverläggnings-ämnena förändrade *). Nu var det också som de första
inskränkningarna i katolikernas gudstjänst företogos (se ofvan s. 42) och
denna åtgärd var nära att störa enigheten mellan hertigen och
rådet. Då den katolska presten i slottskyrkan Andreas Olai
bland skälen, hvarför han ej ville utlemna nycklarna till denna,
anförde, att rådet ej samtyckt till att de skuile affordras honom,
vände sig nämligen hertigens vrede mot herrarne, hvilka han
förebrådde att de sade ett till honom och ett annat tili andra.
Emellertid synes ban hafva lugnat sig, sedan Andreas Olai, af
herrarne kallad till räkenskap för sitt yttrande, förklarat att
det blott var en förmodan, som han uttryckt. 5)

!) Karls Reg. 1595.

2) T. Bjelke till Hog. Bjelke d. 6 Sept. 1595. Hist. Bibi. II, a, st. s. 269.
Brefvet visar att H. Bjelke åtminstone ej under de senare förhandlingarna varit
i Stockholm. Möjligt är att han var en af dem öfver hvilkas frånvaro hertigen
klagade den 13 Juli och att han således ej var närvarande vid beslutet om riksdagen.

3) Endast tvänne skriftliga framställningar af hertigen till rådet finnas i
Reg. (den ena odat., men bland skrifvelser af den 24 Aug.; den andra af den 25).
Det vigtigaste däri är ett förslag att några af rådet skulle öfver vintern sändas
till Finland och Livland; annars röra de löpande regeringsärender såsom den
länge påtänkta handelsresan med kronans fartyg »vestfart». Några skriftliga
be-tänkanden från rådet till hertigen har jag ej anträffat.

4) Se det ofvan i not 2 citerade brefvet. Jmf. ock ofvan s.-81, herrarnes
yttrande till konungen om öfverläggningsämnena.

5) Se Andreas’ Olai bref i Karl IX:s Rimkrönika, ss. 321 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free