Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
H. HJÄRNE.
sekreterare, landskam rerare o. s. v., ja sjelfva det rent svenska
ordet »landshöfding» återfinnes i en lätt igenkänlig förvrängning.
Det var den kollegiala styrelseprincipen med deraf följande
noggrannare pröfning af ärendena och större möjlighet af kontroll,
som i synnerhet föreföll honom mönstergiltig i motsats till det
inrotade moskovitiska godtycket och planlösa behandlingssättet
af målen. Af samma skäl ordnade han äfven den centrala
förvaltningens organ i form af kollegier, hvilkas namn och
befogenheter tydligt vittna om deras svenska ursprung. Man har länge
på grund af en osäker tradition från senare hälften af förra
århundradet antagit, att Peter i detta hänseende följde en
anvisning af filosofen Leibnitz. Men de ryska arkiven förvara
ovedersägliga bevis derför, att kollegiernas organisation försiggick under
omedelbart inflytande af de reglementen, som gälde i Sverige,
liksom ock den första uppsättningen af embetsmannapersonalen
utgjordes dels af svenske krigsfångar, hvilka anmodades att taga
tjenst i de nya verken, dels af andra personer, som förvärfvat
erfarenhet om den svenska förvaltningen1). Peter den store gick
*) Voekerodt känner nogsamt, att de ryska kollegiernas införande berodde
på efterhärmning af Sverige och berättar följande om Peters förfarande dervid:
»Gleichwie er nun in dem Miütair-Wesen die Schweden vor seine Lehrmeister
erkannte, so glaubte er, dass er derselben Einrichtungen im Polizei- und
Finanz-Wesen mit eben so gutem Succes in seinem Reiche würde einführen können.
Von diesem Vorurtheil liess er sich dergestalt einnehmen, dass er, ohne darüber
mit jemanden zu consultiren, anno 1716 heimlich einen Menschen nach Schweden
schickte, und demselben Geld über Geld gab, um ihm die Instructionen und
Reglements der dasigen Collegiorum zu procuriren. Diese Piecen gefielen ihm
so wohl, dass er ohne fernere Untersuchung, ob und wie weit dergleichen
Einrichtungen in Russland practicable wären, so fort resolvirte, eben dieselbe Collegia
einzuführen, auch zu solchem Ende eine ziemliche Menge Leute, welche dabei
als Vicepræsidenten, Räthe und Secretarii bedient sein sollten, in Teutschland
engagiren liess. Nun wurden zwar diese Collegia insgesammt zu Anfang des
1719-ten Jahres in Petersburg etabliret. Es zeigete sich aber bald, dass man
sich damit übereilt, und dass davon in Expedition der Affairen mehr Verwirrung,
als gute Ordnung und Promptitude zu hoffen sei.» På grund af de olägenheter,
som sålunda yppat sig, skall derför Peter 1722 hafva vidtagit »eine abermalige
Veränderung, die meisten Ausländer zu cassiren und die Collegia selbst, jedoch
mit Beibehaltung der teutschen Namen, auf einen Fuss zu setzen, der dem alten
russischen ziemlich nahe kommt» (III: 26, 27). Det är troligen denna i flere
fall mindre riktiga skildring, som gifvit Manstein anledning att påstå, att Peter
öfvergifvit försöket att införa de svenska inrättningarna (Lyonupplagan, I. sid 85).
Att detta icke öfverensstämmer med verkliga förhållandet, framgår så väl af
direkta vittnesbörd om motsatsen som af samtida svenska intyg. Så berättar
Cedercreutz från Petersburg till Kongl. Maj:t, den 18 Dec. 1724: »Man är här
såväl uti Senaten som Collegierne endast och allenast sysselsatt med Statens
inrättande, hvilcket till Helgen skall wara till slut bracht, föliandes deruti alldeles
Swenska sättet. Man will äfven uprätta en Afgifts-Taxa för alt, hwad som
utfärdas utur Càntzelierne, och har jag under hand blifvit frågad, huru den
Swänska är inrättad» (Riksarkivet: Muscovitica). Samme minister omnämner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
