Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
H. HJÄRNE.
På detta sätt uppkom ett nytt stånd, som i sig förenade de
vanbördige uppkomlingarne och de dugligare elementen af den
gamla adeln. Detta stånd kallades gemenligen sjliachetstvo, ett
namn, som icke är nationelt’ryskt, utan påminner om inflytandet
af sociala föreställningar från Polen. Peter synes i allmänhet
hafva velat främja utbildningen af en sammanhållande
korporationsanda inom denna klass och dervid tillika begagna sådana
medel och former, som afsågo att göra den likstäld med
motsvarande samfundselement i Europa. Så t. ex. gjorde han genom
den föga omtyckta förordningen af år 1714 adelns gods till
majorat, som odelade skulle tillfalla äldste sonen, medan de
yngre bröderna rent af för sitt uppehälles skull vore hänvisade
till statens tjenst. Vidare ordnade han genom »rangtabellen» af
år 1722, som i väsentlig mån öfverensstämmer med svenska
stadganden i samma ämne, efter subordinationsgrundsatsen det
yttre förhållandet emellan alla civila och militära sysslor, hvilka
strängt fördelades på olika innehafvare, i motsats mot äldre
ryska sedvanor, men utrustades med samma förmåner inom
motsvarande grader å ömse sidor. Hvarje särskild tjen stern
annagrad eller tjin kunde derigenom utveckla sig till ett slags
korporation för sig, oberoende af de olikartade embeten, som dess
medlemmar beklädde, och man finner verkligen också vissa
tillstymmelser till en dylik utveckling. Ännu märkligare är, att
Peter icke blott gynnade, utan rent af genom tvångsåtgärder
ville genomdrifva den principen, att vissa maktpåliggande
embeten skulle tillsättas genom val eller »ballotteringar», såsom
termen lydde. Godsegarna på landet ålades att genom samfäld
omröstning utse »landskommissarier», som egde att uppbära
mantalsafgifterna inom olika distrikt, och det förbjöds valmännen
strängeligen att skicka andra personer i sitt ställe. Städernas
borgerskap underkastades förpligtelser af liknande beskaffenhet,
ehuru alla försök att uppamma ett kommunalt lif strandade på
den näringsidkande befolkningens likgiltighet och brist på
bildning. Anda upp i de centrala regeringsorganen sträckte sig den
enväldige monarkens lust att anställa val. Han infann sig ofta
sjelf i senaten, när förslag till något embete skulle upprättas,
och tillsåg, att rösterna afgåfvos ordentligt och opartiskt. När
i början af år 1722 president i justitiekollegium skulle tillsättas,
sammankallade han, utom senatorerna, alla generalmajorer och
gardesmajorer, äfvensom åtskillige andre officerare, kollegiernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
