Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
OSCAR ALIN.
beskattningsfrågor kunde ej ens något val komma i fråga, ty
sättet för dessas behandling af riksdagen var sådant, att hvart
stånd bestämde sin egen bevillning. I frågor rörande ändring af
allmänna lagen stälde sig saken annorlunda: formerna för deras
behandling voro ej sådana, att de uteslöto möjligheten att använda
den valrätt, som utan inskränkning var konungen medgifven;
men försåvidt riksdagen i dylika frågor uppträdde såsom
utöf-vande folkets beslutanderätt, skulle valrättens användning hafva
kommit i tydlig strid med lagens stadgande, att konungen ej
fick stifta ny lag eller ändra gammal utan allmogens ja och
samtycke, eller, såsom det hette i Gustaf II Adolfs
konungaförsäkran: utan ar ff ur star nes ) riksens råds och meniga1) ständers
ja, samtycke och fullbordan.
I ännu mer bestämd motsats stod det ifrågavarande
stadgandet i 1617 års Riksdagsordning till de bestämmelser angående
konungs och ständers ömsesidiga ställning i lagstiftningsfrågor,
hvilka gåfvos genom 1772 års Regeringsform. Dessa bestämmelser
lydde sålunda:
§ 39. Kiksens ständer skola med trogen ömhet lemna allan
konungsligan rätt, som Sveriges lag beskrifver, uti full makt och
myndighet alldeles oförkränkt, och hvad på det sättet den konungsliga
myndigheten tillhörer, med nit, försorg och omvårdnad handhafva,
försvara och styrka, samt derföre ej något af dessa
Fundamentallagar förbättra, ändra, tillöka eller förminska utan konungens samråd
och samtycke, så att ingen olag skall gå öfver rätt lag, eller
undersåtars frihet och konungens rättigheter blifva vanskötta och
undertryckta; utan hvar och en åtnjute sina lagliga rättigheter och välfångna
privilegier. Blifvande alla andra ifrån år 1680 till närvarande tid
såsom Grundlag ansedda stadgar härmed afskaffade och förkastade.
§ 40. Ej må konung någon ny lag utan ständernas vetskap
och samtycke göra, eller någon gammal afskaffa.
§ 41. Ej må riksens ständer någon gammal lag afskaffa eller
ny lag göra, utan konungens ja och samtycke.
§ 42. Då ny lag skall göras, blifver i akt taget, som följer: är
det riksens ständer, som den önska, då öfverlägge sins emellan,
och då de öfverenskomna äro, öfverlemnas projektet till kongl. maj:t
igenom deras fvra talemän, att inhemta konungens tanke. Kongl,
m aj: t rådfrågar då riksens råd och inhemtar deras mening, samt
sedan han sjelf öfvervägt dem och tagit sitt beslut, kallar riksens
ständer på rikssalen och meddelar dem i kort tal sitt ja och samtycke,
I förbigående anmärka vi, att ordet »meniga" ej, såsom en och annan
antagit, här står för att uttrycka fordran på enhällighet å ständernas sida: det
står tydligen endast för att beteckna de ständer, som ej i likhet med arffurstarne
ocLl rådet kunde göra anspråk på att utmärkas såsom »de förnämsta ständerna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
