Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEUTIG KAHLS OCH SVENSKA BIKSRÅDETS SAMREGERING 1 594—1 5 96. 55
på en af dem blef denna fordran också genast bragt till
utförande, nämligen Arvid Gustafsson Stenbock, hvilken nu omsider
måste hörsamma hertigens så ofta upprepade stämning, i det han
viel riksdagens slut infann sig i Söderköping.
Den 24 Oktober 1595 framstälde hertigen här inför rådet
och en del af ständerna y) mot honom en mängd
anklagelsepunkter, hufvudsakligen af följande innehåll2): att han söndrat sig i
religionen och ej underskrifvit Upsala mötes beslut; att han i
strid mot konungens försäkring gynnat katolikerne, särskildt i
Vadstena kloster; att han haft bud till Polen och skaffat sig
särskilda fullmakter att styra med förbigående af hertigen och
rådet, hvilket till och med stred mot den fullmakt, konungen
velat gifva hertigen, samt mot hans egen landshöfdingefullmakt
»om den eljest är så lydande som de andres, uti hvilken
formales att han skall om alla saker beställa efter som af samtliga
regeringen beslutet varder»; förhindrat krigsfolkets tåg (under
rustningarna mot Ryssland 1594); skaffat sig konungens
tillåtelse att, ehuru ingen fara var för handen, bevaka Vadstena slott
med mera folk än vanligt, »hvilket (nämligen krigsfolket) honom
och ingen annan skulle vara hörige och lydige»; skaffat sig
otillbörliga fördelar på kronans bekostnad samt slutligen nu försuttit
riksdagen. Den 29 Oktober afgaf Stenbock härpå ett skriftligt
svar, hvarur följande förtjänar att anföras3): att han ej
underskrifvit Upsala mötes beslut berodde af, att det ej på
vederbörligt sätt blifvit honom meddeladt, så att han hunnit väl
betänka dess innehåll, och utan att få göra detta var han ej skyldig
att »försegla» något; i sin barndoms tro ville han emellertid
förblifva; med afseende på nunnorna i Vadstena hade han följt
konungens befallning; han hade ej skrifvit till Polen annat än i
sina egna angelägenheter, och hade ej kunnat tro, att det var
stridande mot konungens ed och den tillförordnade regeringens
myndighet att rätta sig efter konungens bref; att lian uppe-
1) Nämligen en del af adeln, som ännu var qvar i staden. H. Sk. H.
X, s. 40.
2) Enligt Stenbocks egen uppgift voro hertigens anklagelser inför ständerna
ej fullt öfverensstämmande med den anklagelseskrift, som tillstälde« Stenbock.
Detta har väl då berott af att Karls vanliga häftighet förmått honom till
muntliga utfall vid sidan af den skriftliga anklagelsen. På denna, som finnes i Reg.,
är redogörelsen i texten grundad.
3) I ett bref till Hog. Bjelke den 15 Juni 1596 uppgaf han, att ständerna
i Söderköping ej fingo se detta svar, hvarför han nu sände Bjelke eu afskrift.
Så väl denna som brefvet bl. Acta hist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
