Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅTT OCH VIGT I SVEKIGE.
217
noggrannhet; de kunna, för Öfrigt, af egennytta hafva bland de
olika vägande nordiska vigter, som de under sina resor
anträffade, till pröfning utsett just sådana, som genom en mindre
tyngd kunde befria dem från att komma till korta i sina
räkenskaper.
Försigtighet i en så grann-laga- fråga som denna är värd allt
beröm, men den kan drifvas för vidt, och det enda resultat, till
hvilket hr Falkman på denna väg borde hafva kommit, är det
negativa: vi kunna icke få någon säker kännedom om den svenska
markens vigt. Men då göres ock ali diskussion omöjlig och ali
jämförelse med den kölniska marken, hvars mått för öfrigt blifvit
faststäldt genom vägningar, gamla och nya, af vigter och mynt.
Yäl må framhållas, att vid metrologiska undersökningar
rörande forna förhållanden största varsamhet är af nöden. Men,
med iakttagande af denna, måste man hålla sig till de enda
vittnesbörd om den gamla vigten, som föreligga: äldre uppgifter
samt vägningar af vigter och af mynt, som präglats efter ett
gifvet vigtsystem. Det är gifvet, att en enstaka iakttagelse
betyder föga, det behöfves en hel rad af iakttagelser och vid
konstaterandet af resultatet måste man medgifva en viss latitud,
motsvarande det remedium, som var myntmästaren medgifvet.
Men kommer man då på olika vägar till samstämmande resultat,
må man helt visst däraf draga den slutsatsen, att man kommit
sanningen temligen nära.
För min del skulle jag hafva velat behandla frågan på
följande sätt.
Man har i fråga om det nordiska vigtsystemet mark—öre—
örtug, i synnerhet när man som fjärde led tillägger penningen,
sammanblandat vigtsystemet med myntsystemet, man har till
ocli med låtit detta system vara från början ett myntsystem,
som sedermera blifvit ett vigtsystem. Jag tror mig kunna
bevisa, att detta är förvändt.
Yi skola först med hvarandra jämföra följande
uppställningar:
A. För Svealandskapen i äldre tid, för hela Sverige i
senare tid (allt medeltid).
1 mark — 8 öre — 24 örtug — 192 penningar
1 » = 3 » .= 24 »
1 ■ » . = 8 »
Eist. Tidskrift 1885. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
