Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STYFFE, BIDRAG TILL SKANDINAVIENS HISTORIA.
II
samma vår, men sannolikt först sedan saken här var afgjord; det är
nämligen knappt troligt att något val i kapitlet försiggått. En
möjlighet är ju visserligen, att Hans Brask sökt föra Erik Trolle bakom
ljuset i det längsta. Säkert är att han sedan ansett det nästan som
en hederssak för sig att göra Gustaf Trolle till sin efterträdare som
domprost, hvilket också lyckades1).
Det är nästan öfverflödigt att anmärka att texterna äro med
synnerlig omsorg återgifna. I några, dock i det hela tämligen obetydliga
fall, äro vi visserligen ej af alldeles samma mening som utg. I de
latinska punkterna n:r 44 skulle t. ex. i 4:e raden suppositur
måhända gifva bättre mening än pr opter. Uti det lilla brefvet n:r 191
torde siffrorna i sjunde raden böra läsas v ni i st. för Vm. Det är
så mycket vissare, som i ett annat bref (af Mattis Jonsson; n:r 1610
enligt den gamla beteckningen), hvars innehåll just i det ofvannämda
refereras, den förra läsarten är otvifvelaktig. — I ärkebiskop Jakobs
bref, n:r 509, r. 14 torde väl proctiratori gifva bättre mening än
procurari2).
Det stora flertalet af bref äro på svenska. Yi behöfva icke säga
hvilket intresse äfven för språkforskaren denna publikation har. I
afseende på sjelfva textredigeringen anmärka vi med tillfredsställelse
att utg. infört en interpunktion efter meningen och i sammanhang
därmed normaliserat bruket af stora och små begynnelsebokstäver.
Oafsedt sjelfva principen, skulle det ha varit en verklig skada, om
det studium, som han utan tvifvel måst nedlägga på inånga af dessa
urkunder och som till resultat bl. a. haft en rationell satsindelning,
skulle ha gått förloradt för alla som kunna komma att begagna dessa
aftryck. I ett par enstaka fall äro vi dock af någon annan tanke i
afseende på interpunkteringen. S 219 r. 4 t. ex. skulle det väl gifva
bättre mening att läsa (hafver) fangith brefven fra sigh fru Annes
■ama i Borgholm, sa at o. s. v. ; cl. v. s. utan punkt mellan sigh och
fru, hvarvid ama naturligtvis är dativus. Yi kunna ej påminna oss
att Hemming Gad någonsin använder sa för sadhe, hvilket väl med
hr S:s interpunktion skulle blifva fallet. — Nr 193, r. 16, 17 skulle
vi hellre interpunktera : nu varda vi ga pa fleskestumpen utan var
tack, medhan Johan Mansson hafver kö th, flesk o. s. v. — S. 636
på slutet af brefvet ger det måhända bättre mening att läsa: veremur
quod, nisi P. V. caute tractaverit . . . cum regia majestate ac in
tempore, prevenietur per müitiam, prout nobis suggeritur, in odium
ecclesie etc; det är nämligen fråga om att i tid vidtaga åtgärder till
skydd för kyrkans egendom. Detta är emellertid småsaker.
Att hr Styffe äfven i fråga om de personalhistoriska uppgifterna
är en säker ledare är bekant och förnekar sig ej heller här. Han har
t. ex. skilt mellan de båda »herrarne» Erik, hvilka rätt ofta i dessa
handlingar förekomma, hvilka båda varit i Rom, och också, t. ex. af
*) I noten s. 189 angifves förmodligen genom tryckfel S. Agnetas tid till
<len 5 febr. i st. för den 28 (eller 21) jan.
2) $. 254, r. 6 bör det väl läsas fendhin (fan) i st. för sendhin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
