Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAEDEKE, WALLENSTEINS VERHANDLUNGEN.
55
uppgår antalet till 122. Bland återstoden märkas 9 bref från Axel
Oxenstierna, de flesta i original och stälda till kurfursten af Sachsen.
En stor del af dessa, ofta mycket intressanta handlingar, ha varit
kända och mer eller mindre fullständigt publicerade eller begagnade
förut utaf Helbig, Ranke, Hallwich m. fl. Det har dock lyckats förf.
att äfven påträffa ej så få nya, som hittills icke varit begagnade;
ett par af dem äro hemtade från ett privatarkiv uti Sachsen.
Bilagorna gälla för öfrigt icke endast de hemliga underhandlingarna,
utan äfven åtskilliga andra förhållanden vid den schlesiska arméen,
t. ex. tvisten mellan Thurn och Arnim på våren 1633, äfvensom
den senares beskickning till Brandenburg på nyåret 1634. Med
afseende på det af Helbig först meddelade vigtiga brefvet af Thurn
till Gustaf Adolf i okt. 1631 har det. lyckats förf. att lemna både
en bättre text och upplysningar i öfrigt, som höja dess äkthet Öfver
hvarje tvifvel. Han har vidare här aftryckt Ras elims beryktade
relation efter en af böhmaren E. Dvorsky för några år sedan publicerad
text, och denna berättelse är sålunda numera lätt tillgänglig för alla.
Under n. 158 har förf. meddelat en nv o daterad redaktion utaf
fredspunkter uppsatta af Wallenstein och de båda kurfurstarne, affattad i
Arnims omgifning. Han lemnar frågan om tiden öppen, men synes
böjd för år 1631. Egendomligt nog har jag, för sent för att däraf
kunna begagna mig, påträffat samma fredspunkter ibland en bundt o
daterade handlingar i Oxenstiernska samlingen. Endast några smärre
afvikelser förekomma. Men en slutanteckning om att båda härarne
stått emot hvarandra vid Strehlen hänvisar aktstycket till sommaren
1633.
H.
Bidrag till svenska gref- och friherreskapens historia 1561
—1655. I. Erik XIV:s ocli Johan III:s tid. Akademisk
afhandling af Gustaf Forsgrén. 217+ xxxix ss. Stockholm 1885.
Den svenska aristokratiens makt hade genom Gustaf Vasa
betydligt inskränkts. Likväl var hennes plats i samhället äfven vid hans
död vigtig nog, ty lion egde ännu qvar sin stora allodiala egendom,
och därigenom sitt inflytande i landsorterna, och åt hennes
medlemmar voro statens förnämsta ämbeten lemnade. Härigenom sattes hon
i stånd att väl bevaka sina intressen och att begagna sig af ändrade
förhållanden till att söka återtaga hvad lion förlorat. Brödratvisterna
inom Gustafs ätt gåfvo henne ett godt tillfälle härtill. Af
konungamakten öfverhopades ånyo aristokratiens främsta män med nya
privilegier och stora förläningar, hvilka väl ej gingo upp emot deras
förfäders, men som dock gåfvo dem en ställning, farlig för det öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
