Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
S. J. BOETHIUS.
men änger herrarnes allmänna uppfattning af situationen genom
att likna riket vid en »kropp, som är sjuk till alla lemmar,
så att när man vill hjälpa en, så växer sjukdomen i den
andra», hvarjämte brefskrifvaren förespår, att han och hans
medbröder slutligen måste »förqväfva», fäderneslandet till
undergång, under sin odrägliga börda. Gustaf Banér klagar öfver
att »den grofve Flottmunnen (Flemming) drifver på hinsidan
med idkeliga poster till Polen sitt spel, låter intet [af] att ljuga
och förolämpa» samt rustar sig till krig; och Ture Bjelke
uttalar den fromma önskningen: »få han (Flemming) Fan för
den trohet, lian bevisar konungen och fäderneriket i det
stycket» (hans rustningar), samt förundrar sig öfver, att Finnarne
låta så »leda sig vid näsan»; men tillägger han: »Quorum
Deus venter est, och de, som allena se på deras borgelägres
underhåll och kyrkotionde, de låta fuller gå till, huru det kan,
skulle än • fäderneslandet fara hur det kan». A andra sidan
klagar Gustaf Banér öfver att det är några få, som alltid
beskyllas att förhindra riksens saker och att desse »måste ännu
stå i mähel såväl af husbonden därute som denne här hemma»
och både han och Ture Bjelke uttala sin oro öfver att rådet
af hertigen beskylldes för att affalla från Söderköpings beslut.
Af dessa yttranden, som naturligtvis måste hafva varit
fullkomligt uppriktiga, framgår ovedersägligt, att riksråden
fortfarande hyste ovilja och misstro mot det rojalistiska
partiet1); att därför deras omedgörlighet mot hertigen ej kan
hafva förorsakats af någon förkärlek för detta, samt äfven att
de voro i hög grad bekymrade öfver den utgång, som
förhandlingarne mellan hertigen och dem tagit. Både Ture Bjelke
*) Af åtskilliga förtroliga bref till H. Bjelke från tidén för
underhand-Ungarnes början framgår dçt samma. Så fällde Sten Banér den 3 Juli skarpa
ord med anledning af ryktet, att Karl Stenbock skulle komma att deltaga i
den väntade beskickningen från Polen, samt berättade, att denna beskickning
(förmodligen dess polska medlemmar) sades hafva i uppdrag att hemsöka
svenskarne med hot och undsägelse, »om vi icke vilja taga vid den påfviska reglion.
ty hon må icke kallas religion». Han berättar vidare, att alla de, som varit i
Söderköping voro illa anskrifne; att påfven skulle utsändt 20 banditer eller
Here för att mörda hertigen, hvilket han ej fann otroligt, samt att Sigismund
begärt bistånd af tyska furstar och de polska ständerna för att undertrycka de
rebelliska Svenskarne och införa inqvisitionen i riket, och den 10 Juli
utbrister han med anledning af att köpmannen Anders Ekman (förmodligen en af
dem, hvilkas kontrakt interimsregeringen brutit, jämför Hist. Tidskr. 1884 ss.
26, 60, 70) samt en viss Henrik Mattsson lyckats förskaffa sig försvarsbref i
Polen: »Sådane blifva handhafne men andre ärlige män förtrvckte» Hist. Bibi.
II, sid. 288.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
