Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
OSCAR ALIN.
frågor skulle underkastas en särskild behandling, helt olik den
för öfriga allmänna frågor i § 56 stadgade, så borde det
åtminstone ha varit klart, att § 56 icke kunde gälla grundlagsfrågor,
däraf, att den sjelf angaf sig handla om »allmänna frågor, som
uti Riksens Ständers plena väckas», medan om
grundlagsändringsfrågor stadgades i § 81, att de »icke må uti Ståndens plena väckas».
Detta oaktadt synes redan vid den senare af de Riksdagar, som
inföllo under år 1810, olika åsigter hafva framträdt rörande
formerna för hvilande grundlagsfrågors afgörande. För att
förekomma olägenheterna af meningsstrider härom, ansåg sig
nämligen då en af medlemmarne i 1809 års Konstitutions-Utskott,
riddarhussekreteraren A. G. Silfverstolpe, böra väcka ett förslag
till förtydligande af föreskrifterna rörande nämda frågors
behandling. Detta förslag framstäldes i ett till
Konstitutions-Ut-skottet ingifvet memorial af den 14 oktober 1810, som var af
följande lydelse:
»Då vid näst inträffande Riksmöte Riksens Ständer utan
tvifvel komma att afgöra de från de tvenne förflutna
Riksdagarne hvilande grundlagsfrågor, utbeder jag mig få fästa höglofl.
Konstitutions-Utskottets uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att främst af allt ett grundlagsstadgande måtte beslutas, som
tydligen bestämde, med hvilka formaliteter Riksens Ständer ega
rättighet att dylika frågor afgöra. Utan ett slikt preliminärt
stadgande skulle det synas mig vara att befara, antingen att
sådana frågor behandlades än på ett sätt, än på ett annat, eller
att Riksens Ständer kunde hänföras till tvister om
behandlingssättet, hvilka skulle åstadkomma, möjligtvis förbittring, och
säkerligen tidsutdrägt.
»Häruti ligger skälet till angelägenheten deraf, att detta
grundlagsstadgande blefve det första, som vid nästa Riksdag
afgjordes, och att detsamma genast måtte tjena till efterlefnad.
»Dernäst anser jag af föga ringare vigt att afgöras måtte,,
hvad detta stadgande borde innehålla.
»Att hvad § 56 R.F. föreskrifver om återremisser äfven borde,
och kanske med ännu större skäl, gälla för grundlagsfrågor, än
för hvilka andra som helst, synes mig falla af sig sjelft.
»Men huruvida, när Konstitutions-Utskottet aflemnat sitt
svar och förslag i anledning af återremissen, Riksens Ständer
må, enligt åberopade § 56, äfven kunna detta förslag med
förändringar antaga, det torde tåla ett närmare eftersinnande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
