Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
OSCAR ALIN.
Utskottets förslag åtföljdes icke af någon motivering. Maa
hade nämligen ansett, att om Utskottet ej nöjde sig med att
meddela resultaten af sitt arbete, utan äfven anförde motiv
för sitt förslag, skulle man inom Stånden »fästa sig så mycket
vid de senare, att de förra allt för länge kunde blifva
oafgjorda»1). I stället fans angifvet, att förslaget blifvit
utarbetadt »med anledning så väl af de af förra
Konstitutions-Utskottet aflemnade förslag till förändringar i Tryckfrihetslagen*
som af dem, hvilka i Konungens vid denna Riksdag aflåtna
nådiga proposition innehölles, samt af de i Riksstånden gjorda
anmärkningar»2).
, Förslaget, som var dateradt den 20 juni, inkom till Stånden
den 22 och företogs där till afgörande redan den 26 i samma månad-
Under diskussionen om utlåtandet rörande
Tryckfrihetslagens fyra första paragrafer framhöllo på Riddarhuset flere
ledamöter (öfverstelöjtnanten C. E. Carlheim-Gyllenskiöld,.
öfversten grefve D. H. Frölich, friherre Adolf Ludvig
Stjerneld m. fl.) behofvet af inskränkningar i tryckfriheten och yrkade
på denna grund obetingadt bifall till Utskottets förslag. A
andra sidan ansåg kaptenen Hans Blomstedt visserligen
ändringar i hittills gällande bestämmelser nödiga, men fann den
nu ifrågasatta ordningen därför ej vara öfverensstämmande med
grundlagarnes stadganden : den ändring i Tryckfrihetsförordningen,
som af Konstitutions-Utskottet vid sista Riksdagen blifvit
föreslagen, borde ofördröjligen afgöras, men alla öfriga anmärkningar
rörande nämda grundlag, hvilka nu voro eller under denna
Riksdag komme att blifva gjorda, skulle af Konstitutions-Utskottet
ytterligare beredas, för att vid nästa Riksdag afgöras.
Emellertid kunde Ständerna öfverlemna till Kongl. Maj:t att, om så
nödigt pröfvades, indraga periodiska skrifter, en suspension af
Tryckfrihetslagens bestämmelser, som skulle gälla, till dess
Ständerna vid nästa Riksdag fattat definitivt beslut i fråga om
lagens ändring. Mera konseqvent var herr Ludvig Detlof
Heij-kenskiöld, som under åberopande af stadgandet i § 81 R.F.,
att »Riksens Ständer icke under någon förevändning må förr än
vid nästa Riksdag upptaga Konungens propositioner, som röra
ändringar i grundlagarne», yrkade, att förslaget skulle återre-
1) Se »Tryckfrihetsberedningens» prot. för den 16 juni (bland
Konstitutions-Utskottets handlingar).
2) Bih. t. Riksst. prot. 1812, 11, s. 769 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
