Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigter och Granskningar.
Adelns Riksdagsprotokoll,
l.
Sveriges Bidderskaps och Adels riksdagsprotokoll frän och
med år 1719. Åttonde delen, första häftet (1734 års
riksdagsprotokoll Nov.—Dec.). — Tredje delen. 1723, fjärde häftet. Bilagor.
— Femte delen 1726—27. Tredje häftet. Bilagor. Stockholm,
1886, Norstedt & Söner.
Sedan den föregående utgifvaren af adelns protokoll under
Frihetstiden, professor E. Y. Montan, förklarat sig vara genom andra göromål
hindrad att med detta arbete fortfara, har kammarherren C. Silfverstolpe
från och med ofvan nämda delar af protokollen och bihanget
öfvertagit utgifvandet. Med kännedom om hans föregående likartade
verksamhet kunde man redan på förhand veta, att Riddarhusdirektionen
ej kunnat vinna en mer kompetent redaktör för det vigtiga arbetet,
och de nu föreliggande delarna vitsorda till fullo detta omdöme.
Till sina hufvuddrag är 1734 års riksdag kand genom Malmströms
framställning, men i de nu fullständigt utgifna adelsprotokollen från
riksdagen finner man likväl en mängd mer och mindre intressanta
detaljer, hvilka gifva en så mycket lifligare bild af riksdagsarbetet,
som Malmströms skildring af denna riksdag ej är gjord med alldeles
samma fullständighet som teckningen af Frihetstidens senare riksdagar.
Riksdagens vigtigaste fråga, den allmänna lagens granskande,
behandlades emellertid under den tid, som den föregående delen af
protokollet omfattar. Endast den tvistiga frågan om jagträtten, hvilken
förekom i det föreslagna 23 kap. Byggningabalken, var ännu i
riksdagens sista timma oafgjord, men adeln måste då låta kapitlet utgå
ur lagen. En annan till rättsväsendet hörande fråga, som vid clenna
riksdag var före, var den, om man hos ständerna skulle få öfverklaga
den högre justitierevisionens domar. Redan i 1723 års R. O. hade
riksdagen fått rätt att undersöka »huru vid justitierevisionen lag och rätt
i gemen blifvit skipad», och denna granskning föranleddes icke blott
af rådsprotokollens innehåll, utan äfven af enskildas besvär, enär samma
riksdagsordning medgaf hvem som helst att hos ständerna besvära sig
i mål, »som ej stå annorstädes att rättas». Dessa bestämmelser måste
medföra, att riksdagen blef högsta rättsinstans, ehuruväl detta ej afsetts
Historisk Tidskrift 1886. Granskn. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
